Referenser i anslutning till NAFS-projektet
Här återfinns ytterligare referenser till artiklar, kapitel och rapporter som på olika sätt anknyter till projektets verksamhet.
Arvidsson, U., Asp, L., & Brorsson, J. (2018). Proven i praktiken – Om nationella prov i engelska. I G. Erickson (Red.), s. 167-181.
Bjerklund Larsson, A. (2011). Bedömning i engelska för yngre åldrar. Lingua 4, 22-26.
Bjerklund Larsson, A., & Nihlén, C. (2018). Bedömning i engelska för yngre åldrar. I G. Erickson (Red.), s. 41-50.
Borger, L. (2019). Bedömarperspektiv på muntliga nationella prov i engelska. Lingua, 4, 25.
Borger, L. (2018). Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.
Borger, L. (2021). Bedömning av muntlig förmåga i engelska – om bedömarvariation och beslutsprocesser ur ett nationellt och europeiskt perspektiv I Bardel, C. et al. (Red.). Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik, s. 127-155. Stockholms University Press.
Borger, L., Johansson, S., & Strietholt, R. (2024). How representative is the Swedish PISA sample? A comparison of PISA and register data. Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 36, 365-383.
Börjesson, L. (2017). Betygsättning och bedömning i engelska. I K. Nordgren, C. Odenstad, & J. Samuelsson, (Red.). Betyg i teori och praktik, s.127-140. Gleerups.
Börjesson, L., & Nilsson, S. (2018). Könsskillnader i engelsk språkfärdighet. I G. Erickson (Red.), s. 107-118.
Börjesson, L. (2022). Om strategier i engelska och moderna å.&Բ;
Casale, A. (2022). Lärares uppfattningar om elevers användning av engelska utanför skolan och dess inverkan på undervisningen. En kvalitativ enkätundersökning. (Masteruppsats i ämnesdidaktik). Göteborgs universitet.
Erickson, G. (2009). Nationella prov i engelska - en studie av bedömarsamstämmighet. /nationella-prov-frammande-sprak/rapporter-och-skrifter
Erickson, G. (2024). Assessment of Foreign Languages in Sweden. /nationella-prov-frammande-sprak/information-om-projektet-nafs
Erickson, G. (Red.). (2018). Att bedöma språklig kompetens – Rapporter från projektet Nationella prov i främmande språk. RIPS, Göteborgs universitet. (Se separata kapitelreferenser.)
Erickson, G. (2018). Att bedöma språklig kompetens. I G. Erickson (Red.), s. 15-39.
Erickson, G. (2023). Bedömning och återkoppling – med fokus på muntlighet. Nordic Journal of Language Teaching and Learning, 11 (1), 70-88.
Erickson, G., Bardel, C. & Little, D. (Red.) (2023). Collaborative Research in Language Education: Reciprocal Benefits and Challenges. De Gruyter Mouton.
Erickson, G., Bardel, C., Östergren, R., & Rosén, M. (2022). Attitudes and ambiguities – Teachers’ views on second foreign language education in Swedish compulsory school. I C. Bardel, C. Hedman, K. Rejman, & E. Zetterholm (Red.), Exploring Language Education: Global and Local Perspectives, s. 157-223.
Erickson, G., Borger, L., & Olsson, E. (2022). National assessment of foreign languages in Sweden: A multifaceted and collaborative venture. Language Testing, 39(3), 474-493.
Erickson, G., & Olsson, E. (2024). Samverkan ger forskning, forskning ger samverkan. Om hållbar samverkan och ömsesidigt lärande i språk. I A. Nordberg & E. Olsson (Red.), Att utveckla hållbara modeller för praktiknära forskning. RIPS. Göteborgs universitet.
Erickson, G., & Tholin, J. (2022). Overall, a Good Test, but... - Swedish Lower Secondary Teachers' Perceptions and Use of National Test Results of English. Languages, 7(1), 64.
Erickson, G., & Sebestyén, Å. (2023). Hur kan bedömning främja språklärande och språkutveckling? Skolverket: ået lyfter.
Erickson, G. & Åberg-Bengtsson, L. (2012). A Collaborative Approach to National Test Development. I D. Tsagari, & I. Czepes (Red.), Collaboration in Language Testing and Assessment, 93-108. Peter Lang Verlag.
Finndahl, I., & Perrotte, F. (2018). ”Det var faktiskt kul att prata om vardagliga saker som man kan prata om i Frankrike typ”. I G. Erickson (Red.), s. 79-90.
Finndahl, I. (2022). Young students’ Language Choice in Swedish compulsory school – expectations, learning and assessment. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.
Finndahl, I. (2023). “Det är inte lätt att lära sig ett nytt språk, men det är ändå kul” – Elevers upplevelser av att lära sig ett nytt språk i årskurs 6. Lingua 3, 21-23.
Granfeldt, J., Erickson, G., Bardel, C., Sayehli, S., Ågren, M.; Österberg, R. (2023). Speaking French, German and Spanish in Swedish lower secondary school – a study on attained levels of proficiency. Apples - Journal of Applied Language Studies, 17 (2), 91-121.
Granfeldt, J., Erickson, G., Bardel, C., Sayehli, S., Ågren, M.; Österberg, R. (2024). Hur långt kommer eleverna i sin muntliga språkfärdighet? En studie av franska, spanska och tyska i slutet av grundskolan. Lingua 2, 21-25.
Gustafsson, J-E, & Erickson, G. (2018). Nationella prov i Sverige – tradition, utmaning, förändring. Acta Didactica Norge, 12(4), 1-20.
Hedenbratt, L., & Axelson, P. (2018). Motiverad för uppgiften? – Test-taker feedback ur ett genusperspektiv. I G. Erickson (R.), s. 91-105.
Lindqvist, AK. (2011). Datorbaserad bedömning i språk: forskningsläge, erfarenheter och implikationer. (Masteruppsats i ämnesdidaktik). Göteborgs universitet.
Lindqvist, AK., Arvidsson, U., & Nilsson, S. (2018). åprov på dator – Vad händer då? I G. Erickson (Red.), s. 183-201.
Little, D. & Erickson, G. (2015). Learner Identity, Learner Agency, and the Assessment of Language Proficiency: Some Reflections Prompted by the Common European Framework of Reference for Languages. Annual Review of Applied Linguistics, 35, 120–139.
Lodeiro, J. (2012). Bedömning av muntlig reception: en studie av utveckling av nationellt provmaterial i spanska. (Masteruppsats i ämnesdidaktik). Göteborg: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
Löwenadler, J. (2013). Patterns of variation in the interplay of language ability and general reading comprehension ability in L2 reading. Language Testing, 36(3), 369-390.
Löwenadler, J. (2023). Trends in Swedish and English reading comprehension ability among Swedish adolescents: A study of SweSAT data 2012–2018. Scandinavian Journal of Educational Research, 67(4), 591-606.
Löwenadler, J., & Hoff, I. (2018). Usage i kursprovet för Engelska 7. I G. Erickson (Red.), s. 119-137.
Nihlén, C. & Bjerklund Larsson, A. (2012). National assessment of English for young learners. I Allström, M. & Pinter A.M. (Red). English for Young Learners - Forum 2012. Proceedings from the Conference in Uppsala 19 June 2012, s. 115-121.
Olsson, E. (2016). On the impact of extramural English and CLIL on productive vocabulary. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.
Olsson, E. (2018). Vokabulär och bedömning av skriftlig förmåga. I G. Erickson (Red.), s. 139-166.
Olsson, E., & Sylvén, L. K. (2017). Validity in high-and low-stakes tests: A comparison of academic vocabulary and some lexical features in CLIL and non-CLIL students’ written texts. Oslo Studies in Language, 9(3), 127–146.
Olsson, E., Nilsson, S., & Lindqvist, A. (2018). Test-taker feedback i utvecklingsprocessen av nationella prov i engelska. Acta Didactica Norge, 12(4), 1–27.
Olsson, E., & Sylvén, L. K. (2024). Cross-curricular CLIL projects in Swedish middle school. Nordic Journal of Language Teaching and Learning (NJLTL), 11(3), 348-36.
Schönberg, H., & Lindqvist. AK. (2018). Är det farligt att köra MC? I G. Erickson (Red.), s. 51-66.
Sebestyén, Å. & Albinsson, H. (2018). Was piensan les élèves? – Test-taker feedback i samband med utprövningar i tyska, spanska och franska. I G. Erickson (Red.), s. 69-77.
Sebestyén, Å. & Erickson, G. (2023). Hur kan muntlig interaktion bedömas utifrån styrdokumenten i moderna språk? Skolverket: ået lyfter.
Velling Pedersen, D. (2009). Trying to get it right. I å och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november, 2008, s. 141-156. Association Suédoise de Linguistique Appliquée (ASLA).
Åhs, M. (2007). Bedömning av fri skriftlig produktion i engelska – Teori, procedur, process. En studie av de nationella proven. (Masters-uppsats i pedagogik med didaktisk inriktning). Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.