Etnologi är en empirinära kulturvetenskap som sätter människan i centrum genom studier av människors värderingar och handlingar. Ämnet har inspirerats av skilda internationella teoribildningar som ger tolkningsmöjligheter av nutida företeelser.
Etnologisk forskning belyser också makt- och konfliktperspektiv och undersöker hur individuella kulturyttringar är relaterade till lokala och globala samhällskontexter. Aktuella studiefält rör ett förhållandevis brett spektrum från exempelvis materiell kultur, konsumtion och minnesproduktion till narrativitet och icke-verbala kulturella uttrycksformer.
Den forskning som görs inom området dans- och musikkulturer handlar sällan om dans och musik i sig, utan framför allt om allt som omger dessa två vanliga och viktiga kulturella uttryck. När, var och varför hörs och görs musiken av vem och när? Samma frågor gäller dans: när dansar vem vad och varför? Någon av dessa frågor finns alltid med, alla finns sällan eller aldrig i samma projekt eller studie.
I stort sett alla människor tar på olika sätt ta del av dans och/eller musik i någon form. Inte minst musik finns omkring oss nästan jämt och överallt idag, men även dans är något alla förhåller sig till antingen man dansar själv eller tittar på föreställningar eller inte. Detta att så många har åsikter om dans och musik gör dessa kulturella uttryck till intressanta studieobjekt.
Bland oss som forskar kring dans- och musikkulturer på institutionen finns bland annat musikvetare, etnologer och konstvetare.
Kulturarv har under de senaste decennierna framträtt som ett nyckelbegrepp inom kritiska kulturvetenskapliga forskningssammanhang. Forskningsområdet Kulturarv, Bild, Berättelse kontextualiserar hur kulturarv och arkivmaterial, särskilt i muntliga, kroppsliga och visuella former, påverkar kunskapsproduktion, kollektiva och individuella identiteter, värderingar och maktrelationer. Med utgångspunkt i tvärvetenskaplig samverkan mellan Institutionen för kulturvetenskaper och Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet granskar vi demokratiska kulturarvsaspekter. Därmed inkluderas kulturella uttryck inom ett vitt spektra av materiellt och immateriellt kulturarv, allt ifrån vardagliga rutiner och traditioner till historiebruk och återkonsumtion. Mer specifikt studeras hur bilder (i bred bemärkelse), levnadsberättelser och arkiv kan möjliggöra människors förståelse av sig själva, sina gemenskaper, sina miljöer, sitt förflutna, sina strävanden och framtid på nya och konstruktiva sätt.
Staden är en plats för meningsskapande praktiker som genererar olika former av rumslighet. Inom forskningsområdet Staden: Kultur och demokrati studeras både urbana styrningsstrategier: marknadsföring, stadsbyggnadsprojekt och kulturplanering och hur invånare skapar rum och utrymme i staden. Vi intresserar oss för arkitekturens, kulturinstitutionernas, det fria kulturlivets och konstens roll i stadsutvecklingen. Men även vardagslivets kultur och geografi i staden. Styrning av städer handlar i hög grad handlar om rumslig fördelning av resurser varför frågor om demokrati har särskild relevans. Utifrån teman kring segregation, gentrifiering och det offentliga rummets funktion(-er) analyseras hur makt och inflytande förhandlas och fördelas mellan olika aktörer och intressen.
Forskningsområdet ungdoms- och populärkultur riktar intresset mot den moderna människans livsvillkor och hennes behov av mening och tillhörighet. Vår tids samhälleliga och kulturella omvandlingsprocesser - som globaliseringen och medialiseringen - har bidragit till att lösa upp traditionella identitetsmönster som en gång var knutna till klass, kön, etnicitet, nation och religion. Det centrala intresset för vår forskning rör barns, ungas och äldres upptagenhet av symboler, stilar, kulturella koder och konsumtionsmönster, samt produktionen och bruket av till exempel musik, dans, film och mode. Genom att sätta in dessa i deras sociala och historiska sammanhang kan vi undersöka deras betydelser och förstå dem som bärare av mening. Tittar vi på kulturyttringar genom dessa linser, blir de alla möjliga att se som symboliska uttryck för hur människan bearbetar olika aspekter av det senmoderna samhällets livsvillkor.
