91̽»¨

På avdelningen för genusvetenskap arbetar juniora och seniora forskare individuellt och gemensamt omkring en uppsättning frågor som befinner sig i den genusvetenskapliga och feministiska forskningens framkant, inom och mellan följande tre tematiska områden:

• Digitala teknologier, framväxande gemenskaper, transnationell aktivism och social förändring;
• Diskurser och praktiker omkring genus och sexualitet i intersektionen mellan kritiska ras- och feministiska queer studier och post/dekoloniala metodologier;
• Nya perspektiv pÃ¥ kropp och förkroppsligande: subjektivitet/agentskap, sÃ¥rbarhet och prekaritet.

Med en kritisk ansats till genusvetenskap som undervisningsområde och forskningsfält erbjuder ämnet utmanade och inspirerande forskningsutbyten inom Genusseminariet och vi arrangerar varje år ett sommarsymposium. Avdelningens forskare uppskattar att tänka och arbeta tillsammans och välkomnar gärna gästforskare för kortare eller längre visiter. Om du är intresserad av att besöka vår miljö är du välkommen med en ansökan. Skicka ett personligt brev och 2-sidigt CV till Lena Martinsson.

How can we approach gender from an inclusive perspective? In the context of controversies around gender studies and anti-gender mobilizations in Sweden and beyond, how can we address issues around normativity, binarity, feminist and LGBTQI+ movements, visual cultures and digital technologies? Featuring researchers from the Gender Studies Unit at the University 91̽»¨, this clip series looks at different aspects of gender studies, research, and education. Production of the clip series was funded by Stiftelsen Gustaf Adolf Bratts föreläsningsfond and coordinated by Selin ÇaÄŸatay, Ph.D.

Genusvetenskap vid Göteborgs universitet är en expansiv, internationell och tvärvetenskaplig forsknings- och utbildningsmiljö. Doktorander deltar i det genusvetenskapliga kollegiet och bidrar till att kontinuerligt utveckla avdelningen och ämnet. En gemensam utgångspunkt för kollegiet är att vi närmar oss forskningsfältet med en kritisk ansats, oavsett om forskningsfrågorna handlar om feministisk teori, politisk subjektivitet, organisering och motstånd i en nyliberal, postkolonial och global tid, om normer kring ålder, kön, funktionalitet och sexualitet eller om feministisk kunskapsproduktion. Avdelningens forskare undersöker frågor som befinner sig i samhällsdebattens absoluta mittpunkt och utvecklar kunskap som ger nya insikter om komplexa fenomen. Vi deltar kontinuerligt i debatter och kunskapsutveckling om exempelvis transfrågor, jämställdhetspolitik, vård, reproduktion och omsorg eller om digitala teknologiers betydelse för transnationella sociala rörelser.

Ämnets forskare ger doktoranderna möjlighet att utvecklas till självständiga, kritiska och reflekterande genusforskare med förmÃ¥ga att bidra till att utveckla teoretiska perspektiv, metodologier och etiska förhÃ¥llningssätt. Avdelningen är del av den internationella forskarskolan Intergender och avdelningens doktorander fÃ¥r en självklar tillgÃ¥ng till internationella sÃ¥väl som nationella nätverk. Samtliga doktorander erbjuds möjlighet att undervisa eller utföra administrativa arbetsuppgifter under forskarutbildningen.  

Forskarutbildningen omfattar 240 hp varav 60 hp utgörs av kurser.

Vid ämnet genusvetenskap utbildar vi studenterna i att förbättra sin förmåga att undersöka och granska normer och samhällsstrukturer. Vi fokuserar på frågor som: Vad betraktas som kunskap? Hur bildas kunskap av sociala normer och den vetandes position / alitet, och vilka konflikter finns kring kunskapspåståenden? Vår pedagogiska strategi utgår från idén om deltagande undervisning och lärande. I denna ambition är mångfald, allas rätt att tala och kollektiv kunskapsproduktion viktigt. Att arbeta i basgrupper är en metod utvecklad för att förverkliga och vidareutveckla dessa ambitioner.

Genushubben och doktorand/postdoktor-hubben är ett nav som knyter ihop genusvetare och andra forskare med ett intresse för frågor om social rättvisa, genus och sexualitet och fungerar som en kollaborativ och informell plattform för utbyte och stöd i forskning, utbildning och samverkan. Hubben uppstod som en respons på anti-genuskampanjer och som en reaktion på den retorik och de praktiker som försöker begränsa akademisk frihet och möjligheten att forska och studera i en oberoende miljö, vilket akademin som institution har erbjudit under många decennier.

Genus- och doktorand/postdoktor-hubben har utvecklats med förhoppningen om att skapa ett nätverk och kunna fungera som en stödjande miljö i forsknings- och skrivprocesser med utgångspunkt i studenters och forskares solidaritet. Hubben är en plats för utbyte av idéer och tankar men också en plats för aktivitet, nätverksbyggande och samarbete över universitetet och mellan lärosäten i Sverige och utomlands. Hubben är öppen för alla och erbjuder möjlighet att delta på olika sätt - att medverka i läsgrupper, komma på sociala träffar, dela varandras nätverk eller samarrangera evenemang.

Ämnet Barn- och ungdomskultur är mångvetenskapligt och inriktat mot att öka kunskapen om barns och ungas uppväxtvillkor och hur barndom respektive ungdom präglas av föreställningar rörande ålder. Utifrån historiska och kulturvetenskapliga perspektiv väcks frågor om barns och ungas kulturella tillhörighet och samhälleliga position, deras självförståelse och identitetsskapande. Vanliga teman är barns och ungas möjligheter till delaktighet i samhälle och kultur, barns och ungas medborgerliga rättigheter och möjligheter att förstås som skapande subjekt, samt barn och unga som aktörer i relation till konstnärliga uttrycksformer, lek, medier och konsumtion.

Etnologi? Starlet, utekök och sommarstugor – gÃ¥r det att forska om? JodÃ¥! Etnologer kan studera allt möjligt som människor ägnar sig Ã¥t. Det är perspektivet som utmärker denna forskning. Vi gÃ¥r nära. Vi följer yngre och äldre, kvinnor och män i deras vardag och högtider. Ofta gör vi jämförelser mellan samtiden och det förgÃ¥ngna, vÃ¥rt kulturarv. ³§Ã¶°ìarljuset riktas mot människor som annars sällan kommer till tals med sina röster, Ã¥sikter och beteende i grupp eller individuellt.

Etnologi är ständigt högaktuellt, då här och nu utforskas, problematiseras och analyseras. Även om fokus är på det lilla, de enskilda företeelserna, så säger det något om samhället, tidsandan, strukturer, de stora berättelserna. Ja, uppgiften går ut på att sätta in det till synes triviala i en kontext. Inget är frikopplat från större sammanhang.

Vad gör vi människor och varför gör vi som vi gör? Intresset för människan som kulturvarelse handlar om att nå kunskap om oss själva och andra. Inifrånperspektiv och träning i reflexivt tänkande hjälper oss att förstå olika kulturella sammanhang i tid och rum. Etnologi är förankrad i en lång forskningstradition där vi aktivt strävar efter att göra vårt arbete tillgängligt för en bredare publik, så människor som varit delaktiga i vår forskning och andra intresserade kan ta del av våra resultat. Vi är måna om hur vi skriver för att kunna sprida etnologisk kunskap.

Kulturstudier samlar forskare och lärare som har bakgrund i humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner och som arbetar inom en kritisk kulturstudietradition.

Kulturstudier är en interdisciplinär tradition som använder kultur som en lins för att förstå och analysera samhällsförändring med fokus på makt, ideologi och ekonomi. Vår forskningsmiljö samlar forskare som arbetar med urbana förändringsprocesser, prekära arbetsförhållande, offentlighet, kris och demokrati. Som en interdisciplinär miljö har vi mycket kontakter med andra ämnen, utöver de som finns på institutionen, såsom sociologi, kulturgeografi, språkvetenskap och idéhistoria. De olika ämnesbakgrunderna skapar en dynamisk miljö där kollegiet kan samlas runt den kritiska intellektuella tradition som kulturstudier växt fram ur internationellt – en tradition som sedan Frankfurtskolan och Birminghamskolan förenat forskare genom en samling frågeställningar om samtiden.

Som forskningsmiljö arbetar vi också utåtriktat och i samverkan med kulturinstitutioner, organisationer, föreningar och rörelser för att skapa ett dynamiskt samtal med det omgivande samhället. Vi bjuder regelbundet in internationella forskare att besöka oss på kortare eller längre vistelser. Tillsammans skapar kollegiet en inkluderande forsknings- och läromiljö som kopplar samman såväl forskning som undervisning med det omgivande samhället.