91̽»¨

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Kursen ges som uppdragsutbildning.

• Legitimerad lärare eller förskollärare
• Verksam som legitimerad lärare eller förskollärare inom skolväsendet
• Minst sex Ã¥rs erfarenhet av arbete som lärare eller förskollärare efter behörighetsgivande examen
• Ha fullgjort studier om minst 30 högskolepoäng, varav minst 15 högskolepoäng pÃ¥ avancerad nivÃ¥, efter den behörighetsgivande examen.

Kursen syftar till att vidareutveckla lärares förmåga att utveckla undervisningen genom att systematiskt dokumentera, analysera och utvärdera undervisningen i relation till elevers lärande och utveckling. Genom en kombination av teoretiska och praktiska moment stärks evidensbaserat kvalitets- och utvecklingsarbete såväl kollegialt som individuellt. Kursen utgår från deltagarnas egen praktik genom att uppmärksamma och öka reflektions- och handlingsförmåga i relation till tidigare vunna färdigheter, erfarenheter och professionellt omdöme.

Kursens innehåll kan delas in i tre på varandra följande moduler, som fokuserar praktiska och teoretiska redskap, innehållsdimensioner, och former för undervisningsutvecklande arbete.

Modul 1. Former för systematisk dokumentation och analys av undervisning i relation till elevers lärande och utveckling (2,5 hp)

Kursinnehållet ger en introduktion till analys och bedömning av undervisning i relation till elevers lärande och utveckling, anpassat för olika syften, som kollegial undervisningsutveckling eller stödjande av individuell undervisningsskicklighet. Exempel på sådana former kan vara observationsprotokoll som Protocol for Language Arts Teaching Observation (PLATO), analysverktyget Systematisk Kartläggning av Undervisningsutmaningar (SKU), eller teorier/modeller som variationsteori och Direct Instruction.

Kursinnehållet omfattar olika former för att systematiskt dokumentera undervisning och elevers lärande och utveckling (exempelvis video, ljudinspelning, systematiska anteckningar, observationsprotokoll, kunskapstester, elevprodukter, enkäter eller intervjuer), som är funktionella för analys och bedömning av undervisningskvalitet, anpassat för olika syften.

Kursinnehållet behandlar former för syftesdriven planering av upplägg och procedurer för koordinering mellan olika typer av underlag i förhållande till tillgänglig tid och resurser samt relevanta etiska och lagmässiga krav som kan aktualiseras vid arbete med dokumentation och analys av undervisning.

Modul 2. God undervisningspraktik och individuell undervisningsskicklighet (1,5 hp)

Kursinnehållet behandlar och ger kritiska perspektiv på forskningssammanställningar över vad som är god undervisningspraktik på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, generellt och specifikt för olika skolformer och verksamheter, nivåer och ämnen.

Kursinnehållet ger en översikt över väl etablerade ramverk för beskrivning och bedömning av undervisningsskicklighet och empiriska studier om vad som kännetecknar särskilt skickliga lärare i relation till att åstadkomma önskvärda utfall av elevers lärande och utveckling, kompletterat med exempel på konkret praktik från svensk kontext.

Modul 3. Undervisningsutvecklande arbete (3,5 hp)

Kursinnehållet ger en översikt över olika sätt att identifiera och problematisera önskvärt fokus i en undervisningsutvecklande insats med beaktande av lokala förhållanden, styrdokument och tillgänglig kunskap.

Kursinnehållet ger en översikt över väl etablerade modeller för i första hand kollegial undervisningsutveckling och en diskussion av vad evidensbaserad undervisningsutveckling innebär. Exempel på sådana modeller är design based research, lesson study och learning study, men även mer experimentella designer så som alternative treatment designs.

Kursinnehållet behandlar det praktiska genomförandet av någon modell för undervisningsutveckling, i ett för läraren lokalt kollegialt sammanhang.

Kursinnehållet ger ett kritiskt perspektiv på diskussion av uppföljning och utvärdering, samt former för spridning och granskning av undervisningsutvecklande arbete i relation till uppsatta mål.

Efter godkänd kurs ska studenten:

• ha översikt över och kunna kritiskt värdera former för systematisk dokumentation av undervisning i relation till elevers lärande och utveckling (modul 1)
• visa förmÃ¥ga att sammanhÃ¥llet genomföra adekvat och etisk försvarbar dokumentation och analys utgÃ¥ende frÃ¥n en kombination av etablerade metoder med beaktande av önskat syfte (modul 1)
• kunna kritiskt värdera traditionsbaserad undervisningspraktik inom den egna inriktningen i relation till beskrivningar av god undervisning baserad pÃ¥ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, i relation till elevers lärande och utveckling (modul 2)
• ha kännedom om nÃ¥gra väletablerade ramverk för beskrivning och bedömning av undervisningsskicklighet (modul 2)
• ha översikt över och kunna diskutera vad som pÃ¥ vetenskaplig grund utmärker expertis avseende undervisning i relation till elevers lärande och utveckling (modul 2)
• kunna identifiera och problematisera vad som med beaktande av lokala förhÃ¥llanden, styrdokument och tillgänglig kunskap kan/bör utgöra önskvärt fokus i en undervisningsutvecklande insats (modul 3)
• ha god kännedom om sÃ¥väl helhet som delar i nÃ¥gra centrala modeller för undervisningsutveckling, samt dessas grundpremisser (modul 3)
• kunna kollegialt planera, genomföra och utvärdera en undervisningsutvecklande insats i enlighet med nÃ¥gon modell och med beaktande av önskad kunskapsutveckling för elever (modul 3)
• kunna diskutera former för att förädla och sprida utvecklad kunskap som beprövad erfarenhet kollegialt och till den kollektiva kunskapsbasen (modul 3).

Arbetet i kursen består av föreläsningar, inläsning av kurslitteratur, seminarier, diskussioner och praktiska övningar som ska genomföras i den egna verksamheten.

Undervisningen sker huvudsakligen på svenska, men enstaka inslag kan vara på engelska.

Examination sker individuellt, både skriftligt och muntligt.

Modul 1 examineras muntligt och skriftligt genom beskrivning av dokumentationsformer samt insamling och analys av dokumentation från den egna verksamheten.

Modul 2 examineras skriftligt.

Modul 3 examineras genom muntlig och skriftlig redovisning av genomförd undervisningsutvecklande insats kopplat till egen verksamhet och dess kollegiala sammanhang.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att nå betyget G krävs att studenten genomfört samt uppnått ett godkänt betyg på samtliga examinerande uppgifter.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.