91̽��

����ö�Ա����ٳٱ�����ٳܰ�:

I bokform

Jeanette Winterson, Frankisstein (2019)

Maja Lunde, ����å (2017)

På Canvas:

Jean Mathieu, ”The City Sunk, The City Risen, ur Ecopunk! (2017)

Facklitteratur:

I bokform

Göran Larsson: Humaniora: en vetenskap som andra (Timbro 2019)

Klemperer, Victor: LTI: Tredje rikets språk, Glänta 2006 och 2020.

Limburg Joanne: Letters to My Weird Sisters. Atlantic books 2021/2022 (262 s.)

På Canvas:

• Henrik Björck, ”Kollegialitet och konkurrens”, i Till vilken nytta? En bok om humanioras möjligheter, red. Tomas Forser & Thomas Karlsohn (Göteborg: Daidalos, 2013), 135–142.
  
  
• Johan Nordensvärd, ”The consumer metaphor versus the citizen metaphor: Different sets of roles for students” , i The marketisation of higher education and the student as customer, red. Mike Molesworth, Richard Scullion & Elizabeth Nixon (London: Routledge, 2011), 157–169. (Canvas)
  
  
• Marie Cronqvist, ”Det goda seminariet: Om självständighet och lagarbete i den akademiska verkstaden”, Kulturella perspektiv 23:2 (2014), 30–38.
  
  
• Rens Bod, Julia Kursell, Jaap Maat & Thijs Weststeijn, “A New Field: History of Humanities”,��History of Humanities 2016 1:1.
  
  
• Johan Östling, “Circulating Knowledge in Public Arenas: Toward a New History of the Postwar Humanities”,��History of Humanities 2021 6:2.
  
  
• Isak Hammar & Hampus Östh Gustafsson, “Futures of the History of the Humanities: An Introduction”,��History of Humanities 2023 8:2.
  
  
• Marcus Tullius Cicero, brev till brodern Quintus, I.i (”Ad Quintum fratrem, I.i”, 60 f.Kr.), övers. Gabriel Sjögren, i Samtliga brev, vol. 1: Från år 68 till slutet av triumvirernas herravälde (Malmö: Allhem, 1963)
  
  
• Pico della Mirandola, ur Om människans värdighet (De hominis dignitate, 1486), övers. Rolf Lindborg (Stockholm: Atlantis, 1996)
  
  
• Johann Gottfried Herder, ”On the influence of the belles lettres on the higher sciences” (”Über den Einfluss der schönen in die höhern Wissenschaften”, 1781), övers. Gregory Moore, i Selected writings on aesthetics (Princeton University Press, 2006)
  
  
• Bo Lindberg, ”De rolige vetenskaperna. Om humaniora före moderniteten”, i M. Fazlhashemi & E. Österberg (red.), Omodernt. Människor och tankar i förmodern tid (Lund: Nordic Academic Press, 2009)
  
  
• Johann Gottlieb Fichte, ”Huvudolikheten mellan tyskarna och de andra folken av germansk härkomst”, ur Tal till tyska nationen (Reden an die deutsche Nation, 1808), övers. E. Sköld (Stockholm: Bonnier, 1914)
  
  
• Wilhelm von Humboldt, ”Om den inre och yttre organisationen av de högre vetenskapliga läroanstalterna i Berlin” (”Über die innere und äußere Organisation der höheren wissenschaftlichen Anstalten in Berlin”, 1809/10), övers. Thomas Karlsohn, i Psykoanalytisk tid/skrift, nr. 26–27 (2009)
  
  
• Martin Heidegger, ”Det tyska universitetets självhävdande” (”Die Selbstbehauptung der deutschen Universität”, 1933), övers. av författarna i Daniel Birnbaum & Sven-Olov Wallenstein, Heideggers väg (Stockholm: Thales, 1999)
  
  
•  Thomas Karlsohn, ”Humboldt och skriften. Om bildningens mediala förutsättningar”, i Lychnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria, 2011 (Uppsala: Lärdomshistoriska samfundet, 2011)
  
  
• Wilhelm Dilthey, ur Introduction to the human sciences (Einleitung in die Geisteswissenschaften, 1883), övers. Michael Neville, i Selected works, vol. 1 (Princeton University Press, 1989)
  
  
• Émile Durkheim, ”Regler för observation av sociala fakta”, ur Sociologins metodregler (Les règles de la méthode sociologique, 1895), övers. Suzanne Almqvist & Marianne Kvist, i Tre klassiska texter (Göteborg: Korpen, 1991)
  
  
• Heinrich Rickert, ur Kulturvetenskap och naturvetenskap (Kulturwissenschaft und Naturwissenschaft, 1899/1910), övers. Ola Agevall (Göteborg: Daidalos 2013)
  
  
• Hans-Georg Gadamer, ”Hermeneutik som praktisk filosofi” (Hermeneutik als praktischer Philosophie, 1976), övers-. Thomas Olsson, i Förnuftet i Vetenskapens tidsålder (Göteborg: Daidalos 1988)
  
  
• Max Horkheimer, ur ”Traditional and critical theory” (”Traditionelle und kritische Theorie”, 1937), övers. Matthew J. O’Connell, i Critical theory. Selected essays (New York: Continuum, 1972)
  
  
• Jacques Derrida, ”Struktur, tecken och spel i humanvetenskapernas diskurs” (”La structure, le signe et le jeu dans le discours des sciences humaines”, 1967), övers. Mikael van Reis, i Res publica, nr. 8 (1987)
  
  
• Gayatri Chakravorty Spivak, ”Feminism and critical theory”, i Women's studies international quarterly, nr. 1 (1978)
  
  
• Paul Jay, ”Critique and theory in the history of the modern humanities”, i Rens Bod, Jaap Maat & Thijs Weststeijn (red.), The making of the humanities, vol. 3: The modern humanities (Amsterdam University Press, 2014)
  
  
• Woyciech Małecki and Matthew, Schneider-Mayerson, Kap 10 I Contemporary Ecocritical Methods “Empirical Ecocriticism, Evaluating the Influence of Environmental Literature”, s. 189-200.

På nätet:

• Johan Östling, Anton Jansson & Ragni Svensson Stringberg, Humanister i offentligheten: Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden. Kap 1, 3, 8. (Stockholm/Göteborg: Makadam Förlag, 2022). Hel bok eller enstaka kapitel kan laddas ner här: 
• CP Snow 1959 och 1963: ur De två kulturerna: En ny genomgång (flera upplagor), på engelska t.ex. här: (obs bara den ursprungliga föreläsningen). Läs: "The Rede lecture", kap 1 och 2; och "En ny genomgång", kap 1,2 och 3
  
  
• , några blogginlägg från 2022

Litteratur kan komma att tillkomma i utdrag och artiklar på Canvas.

Sidantal totalt för sekundärlitteraturen: (1000-1500)

Endast ett mindre sidantal får tillkomma utöver det som anges i litteraturlistan och endast litteratur tillgänglig på nätet eller på Canvas.