91̽»¨

Kursen ges inom Arbetsvetarprogrammet - programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad vid Institutionen för Arbetsvetenskap men kan också sökas som fristående kurs. Kursen är dock obligatorisk för erhållande av Filosofie kandidatexamen i arbetsvetenskap - arbetsvetare.

Kursen kan ingå i följande program: 1) Arbetsvetarprogrammet-programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad (S1ARB)

±á³Ü±¹³Ü»å´Ç³¾°ùÃ¥»å±ð
Arbetsvetenskap med inriktning mot konfliktlösning
Arbetsvetenskap

¹óö°ù»åÂá³Ü±è²Ô¾±²Ô²µ
G2F, ³Ò°ù³Ü²Ô»å²Ô¾±±¹Ã¥, har minst 60 hp kurs/er pÃ¥ grundnivÃ¥ som förkunskapskrav
G2F, ³Ò°ù³Ü²Ô»å²Ô¾±±¹Ã¥, har minst 60 hp kurs/er pÃ¥ grundnivÃ¥ som förkunskapskrav

Grundläggande behörighet och minst 60 hp inom huvudområdet arbetsvetenskap eller motsvarande förkunskaper.

Kursen syftar till förberedelser för ett självständigt vetenskapligt arbete inom arbetsvetenskap, genom att problematisera vetenskapliga metoders innebörd och förmedla praktiska erfarenheter av att samla in, värdera och analysera både kvalitativ och kvantitativ empirisk data. Under kursen tränas studenter i att kritiskt granska metodernas relevans i relation till vetenskapsteori, forskningsfrågor, design och etiska ställningstaganden.

Kursens fokus är problemformulering och metodologiska ansatser och underliggande logiker inom kvalitativ respektive kvantitativ forskning. Genomgående behandlar kursen de forskningsetiska riktlinjer som skall utmärka samhällsvetenskaplig forskning.

Delkurser

Inom samtliga delkurser tränas studenten i att formulera vetenskapliga problem och forskningsfrågor, välja metod samt göra forskningsetiska överväganden. Studenten tränas även i muntlig och skriftlig framställning.

1. Vetenskapligt problem, forskningsdesign och etik (Scientific Problem, Research Design, and Ethics), 2 hp).
   Betygsskala: Godkänd (G) / Underkänd (U).
   Inom ramarna för delkursen behandlas grundläggande vetenskapsteoretiska perspektiv samt frågor om vad ett vetenskapligt problem är, hur en egen studie kan utformas samt vilka etiska förhållningssätt som är avgörande för vetenskaplig kunskapsproduktion.

2. Kvantitativa metoder (Quantitative Methods), 6.5 hp.
   Betygsskala: Väl godkänd (VG) / Godkänd (G) / Underkänd (U).
   Inom ramarna för denna delkurs tränas studenten i att söka, samla in och analysera empiriskt material med kvantitativa metoder.

3. Kvalitativa metoder (Qualitative Methods), 6.5 hp.
   Betygsskala: Väl godkänd (VG) / Godkänd (G) / Underkänd (U).
   Inom ramarna för denna delkurs tränas studenten i att söka, samla in och analysera empiriskt material med kvalitativa metoder.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• resonera kring hur problemformulering och forskningsfrÃ¥gor styr valet av forskningsmetoder (I)
• Resonera kring kunskapsteoretiska förutsättningar för nÃ¥gra av arbetsvetenskapens mest använda metoder (II) 

Färdigheter och förmåga

• utforma vetenskapliga undersökningar med hänsyn till relationen mellan forskningsproblem och vald metod (III)
• söka, samla in och kritiskt analysera empiriskt material med hjälp av nÃ¥gra av arbetsvetenskapens mest använda kvalitativa och kvantitativa metoder (IV)
• förbereda och genomföra bÃ¥de muntliga och skriftliga uppgifter tillsammans med andra (V)

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• jämföra och värdera hur valet av metod pÃ¥verkar genomförandet och resultatet av en vetenskaplig undersökning (VI)
• identifiera, värdera och tillämpa forskningsetiska riktlinjer för en egen studie (VII)

±«²Ô»å±ð°ù±¹¾±²õ²Ô¾±²Ô²µ²õ²õ±è°ùÃ¥°ì: svenska
Undervisningsinslag på engelska kan förekomma.

Uppnådda lärandemål prövas genom deltagande i obligatoriska workshops och övningar (delkurs 1–3) samt genom två skriftliga examinationsuppgifter (delkurs 2 och 3).

Den första skriftliga examinationsuppgiften prövar studentens kunskaper om och förmåga att använda kvantitativa metoder i en egen studie baserad på sekundärdata. Den andra prövar studentens kunskaper om och förmåga att tillämpa kvalitativa metoder i utformningen av en egen forskningsstudie.

Restriktioner angående användandet av generativ AI anges på lärplattform eller motsvarande. Student är skyldiga att informera sig om gällande regler för examinerande inslag som exempelvis inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter och tentamina i den aktuella kursen.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

Studenterna skall delges betygskriterier i början av kursen. För att erhålla slutbetyget Godkänd på kursen krävs betyget G på samtliga delkurser. För att erhålla slutbetyget Väl Godkänt krävs VG på både delkurs 2 och 3.

Kursansvarig säkerställer att studenterna bereds tillfälle att göra en skriftlig kursvärdering i anonymiserad form under kursens gång eller i slutet av kursen. I möjligaste mån skall studenterna även beredas möjlighet till muntlig kursutvärdering. En sammanfattning av resultatet, och eventuella förslag på förändringar, skall tillgängliggöras för studenterna och behandlas i samband med kursintroduktionen vid efterföljande kurstillfälle.