
SD har mindre behov av uppmÀrksamhet
ł§±è°ùĂ„°ìbruk och bildval diskuteras konstant inom Sverigedemokraterna (SD). BĂ„de vad gĂ€ller den externa kommunikationen och den interna. Partisekreterare Richard Jomshof konstaterar att de har mĂ„nga medlemmar med stort hjĂ€rta, men som inte vet hur man för sig i samtal med andra i politiken.
Det tog 22 Är innan fyraprocentspÀrren passerades. DÀrefter gick det snabbt. FrÄn en outsider som ingen ville ha att göra med till en av de största som mÄnga idag har valt att bÄde samtala och samarbeta med.
Richard Jomshof, som varit med hela tiden, berÀttar om vad denna förÀndring inneburit för Sverigedemokraternas kommunikation.
â FrĂ„n början var vi en ganska liten grupp individer som satt och gjorde det mesta sjĂ€lva. Jimmie Ă kesson var en duktig programmerare. NĂ€r vi kom in i riksdagen fick vi resurser men det var svĂ„rt att hitta nĂ„gon att anlita med rĂ€tt kompetens â man vĂ„gade inte ta jobb hos Sverigedemokraterna. Men nu Ă€r det annorlunda och vi kan nĂ€stan anstĂ€lla vem vi vill.
Kontroversiella kampanjer
TvÄ Är efter intrÀdet i riksdagen anstÀlldes nuvarande kommunikationschef Joakim Wallerstein.
â Det var skönt att fĂ„ in nytt blod utifrĂ„n, nĂ„gon som vet och kan hjĂ€lpa till med hur man ska paketera politiken.
Sedan dess har partiet vÀckt stor uppmÀrksamhet genom kontroversiella kampanjer. NÄgra exempel:
- 2015. Tunnelbanestationen vid Ăstermalmstorg klĂ€s in i affischer mot organiserat tiggeri
- 2016. Flygblad delas ut i ett antal flyktinglÀger i Europa, bland annat pÄ ön Lesbos, med information som ska avskrÀcka personer frÄn att ta sig till Sverige.
â I början var det sĂ„ fokuserat pĂ„ vĂ€nster- och högerblocket att vi höll pĂ„ att drunkna och försvinna pĂ„ vĂ€gen. Och ibland fĂ„r man göra saker för att prova och för att fĂ„ uppmĂ€rksamhet, sĂ€ger Richard Jomshof.
â Att exempelvis kampanjen i tunnelbanan skulle fĂ„ oerhörda reaktioner, det visste vi. Vi har varit bra pĂ„ att veta var i magen man ska peka för att fĂ„ en reaktion och vi behövde inte vara sĂ€rskilt grova, det rĂ€ckte med att anvĂ€nda vissa ord. Vissa motstĂ„ndare gĂ„r igĂ„ng pĂ„ allt, ocksĂ„ det enkla. Men vad hĂ€nde sedan â jo, vi skapade en diskussion om exempelvis tiggeri.
Börjar likna andra
Idag Àr förutsÀttningarna annorlunda. Sverigedemokraterna har accepterats av andra partier. PÄ mindre Àn ett halvÄr har man enats om gemensam budget flera gÄnger, först med Moderaterna och Kristdemokraterna och nu i vÄras Àven med Liberalerna.
För mĂ„nga framstĂ„r nu inte Sverigedemokraterna i lika stor utstrĂ€ckning som förr som konstiga och annorlunda, utan börjar likna andra partier. De Ă€r heller inte lĂ€ngre ensamma om att lyfta flera frĂ„gor, utan slĂ„ss plötsligt om samma vĂ€ljare som andra. InnebĂ€r det en sĂ€rskild utmaning, att bĂ„de fortsĂ€tta polarisera för att engagera vĂ€ljare, fast Ă„ andra sidan inte för dĂ„ kan vissa grupper skrĂ€mmas bort â att framstĂ„ som regeringsdugliga?
â Idag har vi inte samma behov av att skapa uppmĂ€rksamhet, men det har varit en stor omstĂ€llning för mĂ„nga sverigedemokrater, speciellt de som kommit med frĂ€mst för att de var missbelĂ„tna. Man kan sĂ€ga att mĂ„nga av dem har stort hjĂ€rta, men kan inget om politik. Vi har mĂ„nga medlemmar som inte vill vara politiker, men som har mĂ„nga Ă„sikter. Men nu mĂ„ste vi kunna tala med alla, olika grupper som unga och kvinnor. Och man fĂ„r anvĂ€nda olika sĂ€tt beroende pĂ„ vem man talar med.
Om svansen och sociala medier
Som gammal SO-lÀrare har han dÀrför fÄtt Àgna en stor del av sin tid Ät intern utbildning:
â Vi har satsat enorma resurser pĂ„ utbildning. Det rĂ€cker inte om man byggt upp en organisation pĂ„ riksnivĂ„ om man har kommunpolitiker som anvĂ€nder samma ordval som hemma vid köksbordet. Det Ă€r svĂ„rt om man inte kan det politiska sprĂ„ket och inte vet hur man ska uttrycka sig och debattera.
DÀrmed Àr han Àven inne pÄ sverigedemokraternas beryktade svans av sympatisörer som uttrycker olika Äsikter pÄ nÀtet.
â Jag vill pĂ„stĂ„ att alla partier har problem med svansen, sĂ€ger han. Men oavsett sĂ„ Ă€r vĂ„r svans ett problem varje gĂ„ng som den stjĂ€l fokus frĂ„n vĂ„r berĂ€ttelse och vi har ocksĂ„ ansvar för att de ska förstĂ„ hur man beter sig och att man inte kan skriva vad som helst pĂ„ sociala medier.
Han sĂ€ger sig âhelt Ă€rligt hata sociala medierâ:
â Jag Ă€r sĂ„ trött pĂ„ dem. Det Ă€r sĂ„ lĂ€tt att skriva kommentarer som att du Ă€r dum i huvudet eller du Ă€r fet â saker som ska mycket till för att man ska sĂ€ga nĂ€r man trĂ€ffar nĂ„gon pĂ„ riktigt.
Lite sjÀlvkritik
à t socialdemokraternas beslut att stÀnga sitt officiella Twitterkonto skakar han dock pÄ huvudet.
â Ja jösses⊠Nej, det Ă€r bra om vi Ă€r pĂ„ Twitter. Det ska vara sĂ„ öppet och transparent som möjligt, Ă€ven om jag personligen gĂ€rna skulle skippa det.
Ăven om han sĂ€ger att Sverigedemokraterna inte vill bidra till ett polariserat sprĂ„kbruk med nedsĂ€ttande epitet om motstĂ„ndaren, medger han att det Ă€r en balansgĂ„ng och lĂ€tt att gĂ„ över grĂ€nsen.
â Jag gör det sjĂ€lv ibland, sĂ„ lite sjĂ€lvkritisk kan jag trots allt vara.
Text: Cajsa Malmström

Mer information
Richard Jomshof Àr partisekreterare för Sverigedemokraterna sedan 2015. Han Àr född och uppvuxen i Helsingborgstrakten men bor sedan 20 Är i Karlskrona. Richard Àr utbildad SO-lÀrare med historia och geografi som huvudÀmnen och har varit verksam i partiet sedan slutet pÄ 90-talet. Han har suttit i riksdagen för partiet sedan intrÀdet 2010.
Tisdagen den 10 maj 2022 medverkade Richard Jomshof i serien Samtal med partisekreterare som arrangerades av Statsvetenskapliga institutionen och institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Tillsammans med Elin Naurin, professor i statsvetenskap, diskuterade han grÀnsdragningarna för det demokratiska samtalet, och hur partiet arbetar för att vÄrda en sund samtalskultur inför höstens val. Moderator var Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap.