Grekiska – forskning
Forskningen inom ämnet grekiska vid Göteborgs universitet har historiskt sett omfattat de flesta av filologins kärnområden och dess angränsande forskningsfält. Textutgivning, språkvetenskap och filosofi är några exempel. Forskning har bedrivits i såväl mykensk som klassisk och medeltida grekiska. Under de senaste årtiondena har tyngdpunkten inom forskningen legat på grekiskan under romersk kejsartid och bysantinsk tid.
För närvarande bedrivs forskning som spänner över hela perioden från arkaisk, klassisk och hellenistisk tid (Homeros, Herodotos, Thukydides, Platon) till senantik och bysantisk tid (Marcus Aurelius, Libanios, Basileios, Prokopios, Metochites).
Följande forskningsinriktningar är företrädda: textutgivning, historiografi, retorik, epigrafik, bildningshistoria, hellenistisk filosofi, diakronisk språkvetenskap och översättning.
Ämnet deltar i institutionens forskningsområden med tillhörande seminarieverksamhet. Grekiskan samarbetar nära med de övriga fornspråken vid institutionen, latin och fornkyrkoslaviska.
I ämnesseminariet i klassiska språk möts forskare, doktorander och studenter på högre nivå från både antik grekiska och latin.
Forskare inom ämnet
Doktorander
- Sofia Dmitrieva
- Jacob Jonsson