- Hem
- Institutionen för socialt arbete
- För VFU-handledare
För VFU-handledare
Som VFU-handledare för studenter i socialt arbete får du stöd för att vägleda och utveckla studenten under praktikperioden. Här finns samlad information till dig som är eller planerar att bli VFU-handledare.
Att vara VFU-handledare
Vid Institutionen för socialt arbete är verksamhetsförlagd utbildning (VFU) en viktig del av studenternas väg mot yrkeslivet. För att säkerställa en hög kvalitet i VFU:n erbjuder vi dig som handledare stöd och verktyg under hela handledningsperioden.
Som VFU-handledare får du:
- Introduktion till rollen som handledare och utbildning.
- Tillgång till modeller och metoder för att stödja studenternas lärande.
- Möjlighet till handledarträffar och fortbildning.
För att bli VFU-handledare finns en del förkunskapskrav.
Du behöver ha:
- socionomexamen, social omsorgsexamen eller socialpedagogexamen.
- tre års yrkeserfarenhet av socialt arbete efter examen.
Vem ansvarar för vad under VFU-kursen?
Inom VFU-kursen finns flera ansvarsområden och personer som du som handledare kommer att komma i kontakt med.
- Kursansvarig
Kursen har två lärare som har det övergripande ansvaret för planeringen, genomförandet och utvecklingen av kursen. Dessa kallas för kursansvariga. - Ansvariga för platsrekrytering
Uppgiften för dessa är att rekrytera VFU-platser till alla studenter som ska genomföra sin VFU-kurs i Sverige. Detta sker huvudsakligen innan kursens start, men i sällsynta fall ocksÃ¥ under terminens gÃ¥ng. - ³§±ð³¾¾±²Ô²¹°ù¾±±ð±ôä°ù²¹°ù±ð
Under VFU-kursen är studenterna indelade i VFU-center och seminariegrupper. Studenterna träffar sina seminariegrupper vid nio tillfällen under terminen. Till varje seminariegrupp är en specifik lärare kopplad. När en handledare har frågor eller behov av stöd är det till seminarieläraren hen ska vända sig. Det är också seminarieläraren som handledaren träffar vid mitt-utvärderingen.
Arbetstid för studenter
Arbetstiden för studenten är densamma som för heltidsanställd personal. I arbetstiden ingår, förutom de egna arbetsuppgifterna, handledning, seminarier, studiebesök, föreläsningar, litteraturstudier, dagboksskrivande samt tid för reflektion. Sammanlagd studietid under VFU är 4-6 timmar per vecka.
Ledighet för studenter
Studenten har rätt till fem lediga arbetsdagar under VFU-kursen och planeras i samråd med dig. Därutöver kan ledighet beviljas efter kontakt med seminarielärare för arbete i studentorganisation eller för elevfackligt arbete under sammanlagt högst fem arbetsdagar.
Frånvaro för studenter
Vid sjukdom ska studenten meddela dig. Har studenten studiemedel ska studenten anmäla sig till Försäkringskassan.
- Vid sjukdom som uppgår till mer än tio arbetsdagar sammanlagt kontaktar studenten seminarieläraren för att diskutera hur tiden kan tas igen.
- Frånvaro för enstaka läkar- och tandläkarbesök eller liknande, som omfattar mindre än en dag, räknas som arbetstid.
Om du som handledare vet om att du kommer att ha frånvaro under en längre sammanhängande period tar du kontakt med seminarieläraren.
VFU-utlåtande från dig
VFU-utlåtande skickas via mejl till dig som är handledare. Vi behöver utlåtandet sista veckan på terminen.
Student som byter VFU-plats under pågående termin
I undantagsfall uppstår situationer där studenten kan vara tvungen att byta VFU-plats.
Om det finns behov av att byta plats dokumenterar du och studenten skriftligt följande:
- Vilka individuella lärandemål studenten har uppfyllt under VFU-tiden.
Du som handledare gör en bedömning av hur långt studenten kan ha kommit i sitt lärande. - Om det finns lärandemål som handledaren anser att studenten inte klarar, eller om studenten ligger efter den förväntade tidsplanen.
Du som handledare ger konkreta exempel på varför inte studenten har uppfyllt lärandemålet och lämnar information om vad studenten behöver arbeta med för att kunna uppfylla det.
Dokumentet är viktigt för studenten, den kommande handledaren och seminarieläraren vid bedömningen av hur studenten uppfyllt kursens lärandemål. Dokumentet skickas via mejl till seminarieläraren och studenten så fort det är möjligt.
Ta stöd av seminarielärare och kursansvarig
Det kan ibland hända att student och/eller handledaren upplever utmaningar i samarbetet.
Ta i första hand kontakt med seminarieläraren. Om ni inte kommer tillrätta med svårigheterna ta därefter kontakt med kursansvarig lärare.
Innehåll i VFU-kursen
Under 20 veckor får studenterna praktisk erfarenhet och utvecklar sina färdigheter med handledning och lärande i team. Så här är kursen upplagd för studenterna.
VFU-terminen omfattar 20 veckor. Arbetstiden för studenten är densamma som för heltidsanställd personal hos er.
I arbetstiden ingår det för studenten, förutom de egna arbetsuppgifterna, handledning, seminarier, studiebesök, föreläsningar, litteraturstudier, dagboksskrivande samt tid för reflektion.
Efter avslutad VFU-kurs förväntas följande av studenten:
Kunskap och förståelse
- Beskriva hur olika kunskapsbaser (teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap) används och integreras i det sociala arbetet
- Redogöra för och analysera kontextuella och organisatoriska förutsättningars betydelse för socionomens handlingsutrymme och yrkesroll
Färdighet och förmåga
- Identifiera, motivera och självständigt tillämpa olika teorier och metoder i socialt stöd och förändringsarbete, framförallt med beaktande av ålder, kön, etnicitet och klass
- Identifiera och analysera problem och resurser, samt i förekommande fall föreslå beslut och insatser
- Etablera, upprätthålla och avsluta relationer samt visa förståelse för processer i socialt arbete
- Identifiera viktiga samverkanspartner och ge exempel på former för samverkan med dessa
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Problematisera det sociala arbetet utifrån de praktiska erfarenheter som kursen Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ger, samt visa förståelse för de upplevelser brukaren kan ha av det sociala arbetet med särskilt beaktande av klass, kön, etnicitet och ålder
- Reflektera över och kritiskt granska etiska dilemman, konflikter och maktförhållande i det sociala arbetet
- Analysera och kritiskt granska hur organisationens, professionens och egna normer, värderingar och attityder påverkar mötet och relationen med målgruppen samt samverkan med övriga yrkesgrupper
- Visa empatisk förmåga och kritiskt reflektera över hur den egna personen påverkar och påverkas av det sociala arbetet
- Identifiera och värdera sin förmåga att omsätta teoretiska kunskaper och färdigheter i praktisk handling, samt tydliggöra framtida kunskapsbehov inom socialt arbete
Under VFU-terminen deltar studenterna i fem obligatoriska seminarier. De planerar och genomför också fältbesök för studenter på termin 1.
Dessa uppgifter kompletteras med följande skriftliga inlämningar:
Individuell lärandeplan
Lärandeplanen formuleras av studenten i nära samråd med sin VFU-handledare. Denna ska innehålla en planering över vilka arbetsuppgifter studenten kan tänkas observera, planera och utföra under terminens gång. En tydlig koppling till kursens lärandemål ska finnas. Lärandeplanen ska också innehålla ett kontrakt mellan student och handledare.
Reflektionsprotokoll
Studenterna visar för läraren vad som togs upp på de studentledda seminarierna och hur det som togs upp kopplas till kurslitteraturen.
Individuell skriftlig reflektionsuppgift
Studenten ska beskriva och reflektera kring en situation, ett fall, ett fenomen eller dylik med hjälp av litteraturen. Reflektionsuppgiften är på åtta sidor och behöver därför vara mycket avgränsad. Studenten gör med fördel råd om vilket tema som ska behandlas med sin VFU-handledare, men kan i slutändan välja fritt.
Studiehandledning
Studenten ska också förbereda sig på handledningstillfällen med sin handledare. Studiehandledningen innehåller tre metoder:
- Observationsreferat
Syftet med att göra ett observationsreferat är bl.a. att studenten tränar sig i att observera och analysera olika professionella situationer. Studenten skriver ner en detaljerad återgivning av en speciell kort situation som den observerar. Ett observationsreferat kan fokusera på olika saker; kommunikation, maktroller, samtalsmetodik, förhållningssätt m.m.
Observationsreferat kan bidra till att identifiera/studera det tema som den vill skriva om i sin individuella skriftliga uppgift. Observationsreferaten ska tas upp i handledning.
Det kan i undantagsfall också vara ett komplement för seminarieläraren/kursansvarig lärare för att bedöma om studenten kan godkännas på kursen. I så fall lämnas dessa in som inlämningsuppgift på Canvas på lärarens begäran.
- Processreferat
Syftet med att göra ett processreferat är bl.a. att studenten tränar sig i att uppmärksamma och analysera processer som pågår under ett möte. Det kan också vara ett hjälpmedel för att upptäcka och få information om teman som den vill belysa i sin individuella skriftliga uppgift. Studenten skall under terminen skriva och få handledning på minst två processreferat.
Att skriva processreferat innebär att studenten så ordagrant som möjligt i dialogform skriver ner vad den kommer ihåg från ett samtal/en situation efteråt. Utöver det skall studenten beskriva sina observationer och reflektioner. Den ska också beskriva och reflektera över sina egna och samtalspartners reaktioner. Studenten väljer själv från vilka samtal/möten processreferatet skall skrivas.
Processreferat ska tas upp i handledning. De kan i undantagsfall också vara ett komplement för seminarieläraren/kursansvarig lärare för att bedöma om studenten kan godkännas på kursen. I så fall lämnas de in som inlämningsuppgift på Canvas på lärarens begäran.
- Dagboksanteckningar
Ett sätt att reflektera på ett djupare plan kring de erfarenheter man samlar från sin VFU-plats är att skriva dagboksanteckningar. I dagboken gör studenten en kortfattad anteckning över de uppgifter den får under din VFU-kurs, samt sina reflektioner kring erfarenheter.
Dagboksanteckningar kan användas för att identifiera syfte och frågeställning för den individuella skriftliga uppgiften samt att fortskridande reflektera kring den frågeställningen. Anteckningarna är också ett bra sätt för studenten att följa sin egen utveckling i arbetet den gör.
De används också vid lämpliga tillfällen som underlag till diskussion i handledningen.
Alla studenter på VFU-kursen ingår i ett VFU-center och tillhör en seminariegrupp med 7–9 studenter.
Vi har lärandemiljöer i form av VFU-center i Göteborgs stadsområden:
- Nordost
- Hisingen
- Centrum
- ³§²â»å±¹Ã¤²õ³Ù&²Ô²ú²õ±è;
- samt samlade VFU-center för kranskommuner, långväga VFU-platser och utlandsplatser.
Här samordnas alla socionomstudenter. Studentgruppen träffas och har aktiviteter tillsammans med lärare en heldag varannan vecka, sammanlagt 9 heldagar per termin.
Dagarna kan bland annat innehålla:
- gemensam introduktion till verksamheter, både inom offentlig organisation och övriga aktörer i området.
- föreläsningar med lokala aktörer, gemensamma reflektioner med socialarbetare, erfarenhetsutbyten, insatser i området.
- VFU-kursens ordinarie seminarier.
VFU-studenter får en inblick i områdets struktur, i aktuella utmaningar och bli bekanta med olika aktörer inom socialt arbete och angränsande verksamhetsfält i området.
Interprofessionellt lärande (IPL) är ett moment där studenter från olika utbildningsprogram på Göteborgs universitet tränar på att samverka i team kring verkliga patienter/klientfall. I träningsmomentet beaktar de olika professionerna samma situation men bidrar med olika perspektiv.
Målet är att studenterna ska lära av och om varandra, få en bättre helhetsbild av patient/klientarbetet samtidigt som de blir stärkta i sin egen profession.
Teamsamverkan är mellan arbetsterapi-, fysioterapi-, sjuksköterske-, logoped-, dietist- och socionomstudenter.
Cirka 20 socionomstudenter per termin och ett 20-tal VFU-handledare är involverade i IPL-träningsmomentet.