91Ě˝»¨

Bild
Porträttbild på Fredrik Bäkhed i laboratoriemiljö.
Fredrik µţ䳦°ěłó±đ»ĺ är professor vid Institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin.
Foto: Johan Wingborg
ł˘Ă¤˛Ô°ě˛őłŮľ±˛µ

Tre frĂĄgor till Fredrik µţ䳦°ěłó±đ»ĺ – just invald i EMBO

Publicerad

Fredrik µţ䳦°ěłó±đ»ĺ, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, har valts in i European Molecular Biology Organization – ett europeiskt nätverk för ledande forskare inom molekylärbiologi och livsvetenskap. Ett sammanhang han själv beskriver som inspirerande och motiverande att bli en del av.

■ Din forskning visar att tarmfloran påverkar både vår ämnesomsättning och risk för sjukdom. Vad i dina senaste resultat tycker du själv är mest förvånande – eller utmanar etablerad medicinsk kunskap?

– Det som vi just nu tycker är mest spännande – och kanske ocksĂĄ mest utmanande för traditionell medicinsk kunskap – är hur dynamiskt och individanpassad tarmmikrobiotan är. Istället för att betrakta tarmmikrobiotan som nĂĄgot stabilt eller statiskt, ser vi det som ett levande ekosystem i ständig förändring. 

– I våra studier har vi sett att förekomsten av vissa bakteriearter kan variera upp till tiotusen gånger inom bara några månader hos en och samma individ. Det här pekar på att både bakteriesammansättningen och deras funktioner kan vara högst kontextberoende – de påverkas av kost, läkemedel, sjukdomstillstånd och andra faktorer. Det innebär att mikrobiotan inte bara är en passiv spegling av vår livsstil eller hälsa, utan en aktiv medspelare som i sig kan bidra till uppkomsten, eller förebyggandet, av sjukdom.

■ Du har länge samarbetat med både läkare och livsmedelsforskare – hur nära är vi att kunna använda mikrobiomdata för att ge individanpassade kostråd eller behandlingar i vården?

– Vi är pĂĄ god väg, men det krävs fortfarande mycket arbete innan mikrobiomdata kan användas rutinmässigt inom vĂĄrden. Det handlar dels om att vi behöver validera vĂĄra fynd i större, lĂĄngsiktiga och prospektiva studier för att säkerställa att resultaten hĂĄller över tid och i olika populationer. Dels mĂĄste vi ta fram metoder som är tillräckligt robusta, reproducerbara och kostnadseffektiva för att fungera i en klinisk vardag. 

– När det gäller individanpassade kostråd baserade på tarmmikrobiotan finns det intressanta framsteg, men det återstår att visa vilken faktisk nytta dessa råd har för hälsan över tid. För att nya behandlingar ska kunna implementeras behöver vi också genomföra kliniska prövningar med fokus på både säkerhet och effekt. Så det är fortfarande en resa kvar – men vi rör oss framåt.

■ Vad hoppas du kunna bidra med i EMBO-sammanhang – och vad betyder det för din forskning att bli en del av just det här europeiska nätverket?

– Att bli invald i EMBO är ett stort hedersuppdrag och en kvalitetsstämpel pĂĄ vĂĄr forskning. För mig personligen är det bĂĄde inspirerande och motiverande att fĂĄ ingĂĄ i ett nätverk som samlar nĂĄgra av Europas och världens mest framstĂĄende forskare inom molekylärbiologi och livsvetenskap. Jag ser det som en möjlighet att fördjupa och bredda mitt vetenskapliga nätverk och att fĂĄ ta del av nya perspektiv och metoder. 

– Jag hoppas kunna bidra med min erfarenhet kring hur tarmmikrobiotan påverkar människors ämnesomsättning, immunförsvar och sjukdomsutveckling och inte minst hur vi med hjälp av mekanistiska studier i både människor och djurmodeller kan förstå den komplexa samspelet mellan mikrober och värdorganism. Det här är kunskap som jag tror kan vara värdefull även i andra fält inom molekylär- och cellbiologi.


°żłľ°ůĂĄ»ĺ±đ
Hälsa & medicin