Satsning på återvätad skogsmark på Skogaryd forskningsstation
Skogaryd forskningsstation vid Göteborgs universitet stärker sin forskning om återvätad skogsmark – ett område med växande betydelse i ett förändrat klimat. Med ekonomiskt stöd från det nationella forskningsprogrammet BECC intensifieras nu studier av hur återvätning påverkar ekosystem och klimat.
Tillskottet från BECC, Biodiversity and Ecosystem Services in a Changing Climate, finansierar flytt med helikopter och installation av en hög mätmast från ett område i Skogaryd till en annan forskningsyta med fokus på återvätad skogsmark - ett högaktuellt forskningsområde.
– Satsningen ligger helt i linje med Skogaryds långsiktiga strategi att stärka forskningen kring våtmarker och deras roll i klimatarbetet, säger Amelie Lindgren, föreståndare för Skogaryd forskningsstation. Den återvätade skogen representerar ett ekosystem som blivit alltmer relevant i Sverige, inte minst eftersom Skogsstyrelsen idag arbetar aktivt med återvätning av skogsmark där plockhuggning fortsatt är tillåtet.
Flytten av masten markerar både ett avslut och en nystart för Skogaryd. Efter flera års växthusgasmätningar lämnas den så kallade Centralytan, där den gamla granskogen står inför avverkning. Den nya placeringen av mätmasten blir i skogen mellan Följesjön och forskningsytan som kallas Följemaden. Den nya platsen är på en dränerad torvmark som ligger uppströms den pågående återvätningen vid Följemaden.
– Grundvattennivåerna i området har troligen redan påverkats av återvätningen och vi förväntar oss att vattenytan stiger ytterligare när skogen plockhuggs. Just plockhuggning är planerad för den nya ytan, vilket också gör platsen särskilt intressant ur ett forskningsperspektiv.
Analyser av förändrad hydrologi och skogsskötsel
På den nya ytan kompletteras mastmätningarna med nya så kallade sap-flow-installationer för att följa trädens vattenanvändning. Mätningar av grundvattennivåer pågår sedan tidigare, vilket gör att forskningsstationen snabbt kan börja analysera hur förändrad hydrologi och skogsskötsel påverkar flöden av vatten, näringsämnen och växthusgaser.
– Med den nya ytan fÃ¥r vi en unik möjlighet att studera dessa ³¾¾±±ôÂáöer i detalj – frÃ¥n hydrologi och vattenkemi till växthusgasutbyte – och därmed bidra med viktig kunskap om hur restaurerade skogslandskap kan spela en roll i bÃ¥de klimat- och naturvÃ¥rdsarbetet, säger Amelie Lindgren.
Text: Jenny Meyer Daneback
