Ojämlik fördelning av buller och dålig luft i svenska städer
I svenska städer bor många människor i områden där luften är sämre, bullret högre och grönskan mindre – och det hänger ofta ihop med socioekonomi, boendeform och ursprung. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Forskarna analyserade data från drygt 23 000 personer i sex svenska städer (Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Umeå). För varje person kartlades tre miljöfaktorer som är kopplade till hälsa: mängden små partiklar i luften, trafikbuller samt tillgång till grönområden nära bostaden. Dessa kopplades till olika socioekonomiska faktorer hos individerna och i området – till exempel hur många som är födda utomlands, har låg inkomst eller bor i hyresrätt. Resultatet visar att flera av dessa grupper oftare bor i områden med en ohälsosam fysisk omgivning.
Särskilt tydlig var kopplingen till andelen hyresrätter i ett område – en faktor som i alla städer visade starkt samband med högre miljöexponering. I vissa städer kunde upp till 80 procent av variationen i till exempel luftföroreningar förklaras av områdets sociala sammansättning.
Komplexa samband
Men forskarna såg också ett oväntat mönster: områden där många saknar gymnasieutbildning eller där arbetslösheten är hög hade i vissa städer mindre buller, renare luft eller mer grönska. Det här gällde inte överallt – sambanden varierade både mellan städerna och mellan olika mått på social utsatthet.
![[none]](/sites/default/files/styles/33_10_13_small_1x/public/2025-07/Mehjar%20Azzouz%20foto%20Ying%20Lee.png?h=3e4d6bda&itok=FuFJVxey)
— Det är lätt att tro att alla typer av utsatthet alltid innebär sämre omgivningsmiljö, men så är det inte. Vi såg att resultaten varierar beroende på stad och vilken socioekonomisk faktor man tittar på, säger Mehjar Azzouz, läkare och doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
— För att sätta in rätt insatser och bidra till en rättvis stadsmiljö måste städer förstå sina lokala förhållanden och vem som är utsatt.
Förebygga ohälsa
Studien undersökte inte hälsoutfall, men kartlade riskmiljöer som enligt tidigare forskning är kopplade till stress, hjärt-kärlsjukdom och sämre psykisk hälsa. Genom att förstå hur dessa faktorer fördelas socialt och geografiskt kan kommuner planera mer jämlika stadsmiljöer.
Artikel:
Studien bygger på data från SCAPIS, en svensk befolkningsstudie om hjärt- och lungsjukdom, och omfattar personer i åldern 50–65 år som bor i tätorter. SCAPIS är en nationell forskningsinfrastruktur, finansierad av Hjärt-Lungfonden.
Denna studie är en del av SCAPIS Miljö, där man studerar miljöfaktorer och hjärt-lungsjukdomar, och ingår i ett projekt som finansierats av forskningsrådet FORTE och som leds av docent Eva Andersson.
