Nu klarnar delar av det komplexa samspelet mellan tarmbakterier och IBS. Forskare vid Göteborgs universitet har i försök på möss visat hur tarmbakterier kan bilda det viktiga ämnet bioaktivt serotonin. På sikt kan fynden leda till nya behandlingar.
Serotonin är mest känt som en signalsubstans i hjärnan, men över 90 procent av kroppens serotonin finns i tarmen. Där styr det bland annat tarmens rörelser via det som ibland kallas tarmens hjärna, det enteriska nervsystemet.
Tidigare forskning har visat att bakteriesammansättningen i tarmen, tarmmikrobiotan, påverkar hur mycket serotonin som produceras, men fram till nu har det varit oklart om tarmbakterier själva kan bilda biologiskt aktivt serotonin.
Bättre tarmfunktion
I den nu aktuella studien, publicerad i tidskriften Cell Reports, har forskarna identifierat två bakteriearter som tillsammans kan producera serotonin. Bakteriernas latinska benämningar är Limosilactobacillus mucosae och Ligilactobacillus ruminis.
När bakterierna introducerades i bakteriefria möss med serotoninbrist ökade nivåerna av serotonin i tarmen, liksom tätheten av nervceller i tjocktarmen. Bakterierna normaliserade även tarmens passagehastighet.
Fredrik µþ䳦°ì³ó±ð»å, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Foto: Johan Wingborg
– Det är otroligt fascinerande hur bakterierna i tarmen kan producera bioaktiva signalmolekyler som pÃ¥verkar hälsan, säger Fredrik µþ䳦°ì³ó±ð»å, professor i molekylärmedicin pÃ¥ Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av de ledande bakom studien.
Nya behandlingsvägar
Forskarna kunde dessutom se att personer med IBS hade lägre nivåer av den ena av bakterierna (L. mucosae) i avföringen jämfört med friska individer, samt att denna bakterie även har det enzym som krävs för serotoninproduktion.
– Våra resultat tyder på att vissa tarmbakterier kan tillverka bioaktivt serotonin och därmed spela en viktig roll för tarmens hälsa och öppna nya vägar för behandling av funktionella tarmsjukdomar som IBS, säger han.
– VÃ¥ra upptäckter tyder pÃ¥ att tarmens bakterier kan bilda signalämnen som serotonin vilket kan vara nyckeln till att även förstÃ¥ hur tarmen och dess invÃ¥nare kan pÃ¥verka hjärnan och vÃ¥rt beteende, avslutar Fredrik µþ䳦°ì³ó±ð»å.