Demenssjukdomar är kroniska och får stor påverkan på livet för både personen själv och närstående. I takt med att fler lever längre ökar också behovet av fungerande personcentrerade stödstrukturer. DEMSAM ska bidra med vetenskaplig kunskap om tidiga och förebyggande insatser, stärkt samverkan mellan vård- och omsorgsaktörer och nya sätt att organisera arbetet så att ojämlikhet, kön/genusaspekter och särskilda behov beaktas.
I linje med nationell demensstrategi
Huvudsökande, professor Helle Wijk framhåller att centrumets inriktning och arbetssätt är en av dess stora tillgångar:
– Mina medsökande har varit fantastiska. Vi bollade allt i teamet, varenda detalj, och det har varit en väldigt fin process. DEMSAM:s styrka är att centrumet går i linje med Socialstyrelsens nationella demensstrategi. Man måste utgå från det som är nära i vardagen för personer med demens. Och där tror jag att vi kan göra skillnad.
Axel Wolf, centrumföreståndare på GPCC, lyfter fram att DEMSAM inte enbart är ett stort forskningsinitiativ, utan en långsiktig samt nödvändig styrningsstruktur för att skala upp en hållbar implementering av personcentrerad integrerad vård och omsorg.
– Med den nationella demensstrategin som strategisk ram ser jag framför mig DEMSAM som motorn för att operationalisera samt integrera forskning med innovativa modeller för styrning och ledning. DEMSAM blir därmed nyckeln till att säkerställa att Sverige håller fast vid sin ledande ställning internationellt inom fältet.
Personcentrering centralt både för nya centrumet och ett mer demensvänligt samhälle
Personcentrering ska genomsyra forskningen vid DEMSAM. Qarin Lood är docent i arbetsterapi, GPCC-forskare och forskningsledare för ett av arbetspaketen i DEMSAM. Hon förklarar att det nya centrumet etablerar en långsiktig och skalbar struktur för forskning, utbildning och samhällsengagemang, där personer som lever med demens, tillsammans med sina familjer och omsorgspartners, är aktiva medskapare av kunskap. Detta gör att insatserna vilar på både vetenskaplig evidens och erfarenhetsbaserad kunskap.
– Jag hoppas att arbetet leder till konkreta förbättringar i människors vardag: en vård och omsorg som inte bara fungerar, utan verkligen gör skillnad genom att ta tillvara människors olika resurser, erfarenheter och kunskaper. Genom att motverka ojämlikheter, utveckla skalbara innovationer och bidra till förändring i styrning och policy vill vi stärka delaktighet, värdighet och inkludering för alla som berörs av demens, och därigenom lägga grunden för ett mer demensvänligt samhälle.
Hans-Inge Persson, medforskare med närståendeerfarenhet på GPCC sedan många år är stolt och glad över att bli ledamot DEMSAM:s styrgrupp.
– DEMSAMS arbete ska ju genomsyras av personcentrering, som ska vara riktningen och normen för arbetet. Det gör att jag känner mig hemma i själva miljön. Att utveckla vård eller omsorg genom samarbete mellan olika aktörer gör alltid medborgarna till vinnare när det sätter dem i centrum. Eftersom demenssjukdomar har stor påverkan inte bara på personen själv, utan också på närstående, är det centralt att alla får en modern, personcentrerad vård och omsorg. Allt kommer att ske bland annat genom djup vetenskaplig grund. En roll för mig kan bli att vara en av de, som ser till att dessa framgångar på ett bra sätt når upp till ytan där medborgarna finns. Det är där vårdens och omsorgens värde uppstår.
Tvärvetenskap som verktyg för förändring
Samarbete över discipliner är en central del av centrumets forskningsprofil. DEMSAM knyter samman kompetenser från bland annat vårdvetenskap, rehabilitering, socialt arbete, neurovetenskap och fysiologi, odontologi och arkitektur och involverar dessutom kommunala verksamheter som en aktiv partner.
En tydlig styrka i DEMSAM är det breda angreppssättet menar Helle Wijk:
– Vi lyfter bland annat fram äldretandvård, ett område som ofta glöms bort men som är helt centralt för äldre personers hälsa. Vidare har vi en stark partner i Chalmers Tekniska Högskolas Institution för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, så vi kan utveckla forskning om både boendemiljöer och samhällsbyggnad Bredden gör det möjligt att skapa projekt där odontologi, neurovetenskap, arkitektur och vårdvetenskap möts. Vi kan också bygga upp ett fördjupat samarbete med kommunen, vilket är grunden för personcentrerad integrerad vård och omsorg, men fortfarande ovanligt. Här har vi möjlighet att gå i bräschen.
Forskningen ska ge avtryck både på kort och lång sikt, inte minst genom att lyfta frågor som ofta hamnar i skymundan.
– Jag tycker det är ett statement att detta handlar om hur vardagen fungerar för personer med demens, anhöriga och personal, säger Helle Wijk. DEMSAM handlar om forskning med personer som lever med demens och deras situation. På lång sikt ser jag ett utvecklat samarbete över vård- och omsorgsnivåer. De här personerna finns överallt i vården och omsorgen, de bryter ben och får infektioner som alla andra och de behöver få rätt hjälp.