Samtal om naturrestaurering engagerade
EU:s förordning om restaurering av natur antogs i juni 2024 och nu är det bråttom. Senast augusti 2026 ska medlemsländerna ha tagit fram nationella restaureringsplaner med planerade åtgärder. Hur kan forskningen stötta med åtgärdsförslag? Frågorna diskuterades nyligen vid ett välbesökt seminarium på Göteborgs universitet.
Naturrestaureringsförordningen innehåller åtgärder för att skapa en motståndskraftig natur med rik biologisk mångfald i hela EU. Det behövs. Läget för den biologiska mångfalden i Europa är allvarlig med en kraftig tillbakagång och mer än 80 procent av livsmiljöerna är i dåligt skick. Den nya EU-förordningen är tänkt att bli ett stöd för att återställa ekosystem och livsmiljöer för hotade arter.
Hej Amelie Lindgren, forskare vid Institutionen för geovetenskaper och föreståndare för forskningsstationen Skogaryd. Varför tog du initiativ till dagens samtal om naturrestaureringsförordningen?
– Ämnet är brännande aktuellt. Naturrestaureringsförordningen sätter nu agendan för Sveriges restaureringsarbete för årtionden framöver och tanken verkar absolut vara att vi ska rivstarta. I det perspektivet är det nu viktigt att hitta kanaler för samverkan och dialog så att forskarsamhället kan stötta myndigheter och andra samhällsaktörer. Det är alltid viktigt att träffas när målet är att hitta kanaler för samverkan.
Seminariet engagerade sammanlagt ett 50-tal myndighetspersoner, studenter och forskare från olika lärosäten och delar av verksamheten. Vad var höjdpunkten med att träffas så här?
– Jag tycker att det var särskilt roligt att höra alla livliga diskussioner bland deltagare. Det är viktigt att ha dialog för att, om möjligt, samla hela samhället inför den här transformativa förändringen som behöver ske för att bevara och skydda den biologiska mångfalden.
Vad hoppas du att samtalen mynnar ut i?
– Jag önskar att vi snart får se en mer formaliserad plan för hur den tänkta dialogen ska se ut från ansvariga myndigheters sida. Vi vet att det är kort om tid och att de som arbetar med framtagandet av den nationella planen är under hög press.
Presentatörer under dagen var:
- Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
- Erik Årnfelt från Havs- och vattenmyndigheten
- Anna Lindhagen från Länsstyrelsen Västra Götaland
- Per Moksnes, forskare från Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet
- Amelie Lindgren, forskare från Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
´¡°ù°ù²¹²Ô²µÃ¶°ù±ð°ù: Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, Institutionen för geovetenskaper och Centrum för Hav och Samhälle.
Text och bild: Jenny Meyer Daneback