När kontroll går före det pedagogiska arbetet i skolan
Allt fler politiska förslag kopplar ihop skolan med brottsbekämpning. Men vad händer med pedagogiken när skolan börjar organiseras som om dess främsta uppgift vore att förebygga brott? Det undersöker Maggie O’Neill i en ny avhandling från Göteborgs universitet.
– När skolan förstås som en plats för att hålla ordning eller bekämpa brott riskerar vi att tappa bort det som gör utbildning meningsfull för eleverna, säger Maggie O’Neill.
Skolan speglar ett samhällsklimat
Avhandlingen visar hur dagens samhällsklimat påverkar synen på skolan. Elever riskerar att betraktas som framtida brottslingar, och skolans uppdrag förskjuts från att stödja barns utveckling till att kontrollera deras beteende.
Det märks bland annat i hur skolor samverkar med polis, och i förslag om att ändra läroplanen för att betona respekt för lag och ordning, något som tidigare främst handlat om mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar.
– Jag ser hur elever blir definierade som potentiella problem att hantera, i stället för som unga människor med förmåga att förändras, växa och leva med andra människor, säger Maggie O’Neill.
Konsekvenser i klassrummet
Det syns ocksÃ¥ i klassrumspraktiken. När trygghet likställs med övervakning, hÃ¥rdare regler, och samverkan med polisen, fÃ¥r det konsekvenser i skolvardagen. Elever delas ibland upp i kategorier som "offer" och "förövare", vilket riskerar att försvÃ¥ra samtal och ±ôä°ù²¹²Ô»å±ð i konfliktsituationer.
I stället för att bygga skolan på kontroll, argumenterar Maggie O’Neill för en skola där eleverna uppmuntras att reflektera och reagera annorlunda när konflikter eller svåra situationer uppstår.
– Det handlar om att bygga miljöer där elever får vara mer än vad brottsramverket säger att de är, där de behandlas som tänkande, kännande och handlande människor, säger hon.
Filosofiskt snarare än statistiskt
Avhandlingen bygger inte på intervjuer eller enkäter, utan är en filosofisk analys av hur olika samhällsideal påverkar skolan. Genom att kombinera pedagogiska idéer med tankar från sociala rörelser som vill minska samhällets beroende av straff och fängelser, föreställer sig Maggie O’Neill en skola där kontroll inte står i centrum och där elever får en möjlighet att förändras bortom olika brottskategoriseringar.
– Jag hoppas att lärare, skolledare och politiker stannar upp och funderar över vilken riktning vi är på väg mot. Vad står på spel om vi låter föreställningar om brott och ordningsproblem ta över skolans uppdrag?
Text: Ragnhild Larsson
Titel: Educational work beyond carceral logics – Stereoscopic engagements with educational philosophy and abolitionism
Länk till avhandlingen:
Kontakt: maggie.beth.oneill@gu.se