Många tog en sälfie i somras
I början av sommaren efterlyste sälforskaren Daire Carroll allmänhetens fotografier på sälar. Responsen har varit stor. Nu håller han på att sammanställa bilder på över 600 sälar till forskningsprojektet Sälfie ID.
Hur många bilder har ni fått in?
– Sedan maj i år har vi tagit emot 243 bidrag via Sälfie-ID:s hemsida. Bland dessa bidrag har vi fått foton på 654 sälar. Av dem var 595 knubbsälar och 59 gråsälar.
Vad gör ni med bilderna nu?
– Arbetet med att bearbeta bilderna kommer att ta lite tid, men hittills har vi identifierat 393 sälar med igenkännbara fläckmönster som kan läggas till i vår databas. Det innebär att vi redan har mer än fördubblat antalet sälar som vi kan känna igen. De flesta inskickade bilder är tagna år, men många bidrog även med äldre bilder – vissa tagna så tidigt som 2016. Det är oerhört värdefullt för oss eftersom vi då kan kontrollera om sälarnas beteende har förändrats sedan dess.
På vilket sätt bidrar bilderna till er forskning?
– Under de senaste Ã¥ren har vi sett en minskning av antalet knubbsälar som föds pÃ¥ den svenska västkusten. Vi misstänker att detta är en indikation pÃ¥ att ³¾¾±±ôÂáöförhÃ¥llandena i Nordsjön hÃ¥ller pÃ¥ att försämras. För att studera det vill vi veta hur mÃ¥nga sälar som finns vid kusten under olika tider pÃ¥ Ã¥ret. Ju svÃ¥rare det är för sälarna att hitta mat, desto mer sällan ser man dem ligga och vila vid kusten. Vi började samla in vÃ¥ra egna fotografier av sälar 2022, men vi är ett litet team och kan bara göra riktat fältarbete. Tack vare Sälfie-projektet kan vÃ¥r forskning utökas för att förstÃ¥ mönster i hur sälarna beter sig längs hela kusten.
Har du gjort några särskilt intressanta upptäckter?
– Jag blev förvånad över antalet gråsälar som sågs på västkusten. Gråsälar finns vanligtvis bara i Östersjön men blir allt vanligare i Kattegatt och Skagerrak. Med hjälp av de inskickade bilderna kan vi nu hålla koll på dessa förändringar. Vi blev också uppmärksammade på några sjuka sälar och kunde vidarebefordra denna information till länsstyrelserna och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Vad händer nu?
– Nu har vi en del arbete framför oss med att matcha de nya sälarna frÃ¥n inskickade rapporter i vÃ¥r databas. Med tiden kommer vi att se mönster i sälarnas beteende och fÃ¥ en bild av hur detta pÃ¥verkas av förändringar i den marina ³¾¾±±ôÂáön. För varje svar vi hittar om sälarnas ekologi väcks nya frÃ¥gor, sÃ¥ vi kommer att fortsätta vÃ¥rt arbete och be om nya bidrag nästa Ã¥r.
Text: Karl-Johan Nylén
är ett medborgarforskningsprojekt som drivs av forskare vid Göteborgs Universitet. Genom att samla in fotografier av sälar längs svenska kusten. Genom mönsterigenkänning läggs de in i en databas och användas som viktig data i forskning för att förstå mer om sälarnas ekologi, exempelvis hur sälar rör sig och vilken inverkan mänskliga aktiviteter har på deras beteende.
Ladda upp dina bilder genom .
