91̽��

Bild

Under den nationella forskarskolan PRECEC har nio doktorander bland annat undersökt hur lekresponsiv undervisning kan formas tillsammans med barnen i förskolans vardag. En lekresponsiv undervisning innebär att pedagoger undervisar i leken och tar till vara barnens initiativ, så att ��ä�����Ի�� kan växa fram i samspelet.
Avhandlingarna visar att leken inte bara skapar engagemang utan också öppnar för nya sätt att arbeta med matematik, naturvetenskap, flerspråkighet, digital teknik och spontana undervisningsstunder.

– Vi anordnade konferensen för att nå ut och dela med oss av de spännande forskningsprojekt som doktoranderna har genomfört, säger Malin Nilsen, docent i pedagogik vid IPKL. Hon menar att intresset för resultaten visar hur viktigt det är att förstå hur lek och undervisning kan förenas i förskolan.

Matematik som växer fram i leken

Ett av forskningsprojekten handlar om hur matematik kan vävas in i leken på ett sätt som stödjer barns förståelse av kardinalitet, det vill säga insikten om att det sista talet i en räkning anger hur många föremål en mängd omfattar.
– Jag undersöker hur matematik och lek kan kombineras så att barn får bättre förståelse för hur man räknar och för kardinalitet, säger Lena Karlsson, doktorand vid Linnéuniversitetet.

I studien användes olika lekaktiviteter som utgångspunkt för samtal om tal, jämförelser och mängder. I analysen har Lena Karlsson också sett hur vissa situationer i leken fungerade som ”triggers” som spontant öppnade för matematiska resonemang.

Naturvetenskap som gemensamt utforskande

I forskarskolan har man även tittat närmare på naturvetenskapliga innehåll. Kristina Lund, Högskolan Kristianstad, genomförde ett tvåårigt professionsutvecklingsprojekt där pedagoger prövade att låta projicerade bilder och filmer bli en ingång till lek och utforskande.

– Det framkom många möjligheter med att respondera på barns intresse för naturvetenskapligt innehåll i lek, säger hon.

Genom projiceringar kunde barn och pedagoger tillsammans “dyka” under vattenytan eller “kliva in” i en myrstack. Lund menar att sådana iscensättningar hjälper barn att förstå naturvetenskapliga fenomen samtidigt som leken behålls levande.

När undervisningen uppstår i stunden

Ett annat tema som forskningen lyfter fram är den spontana undervisning som sker när barn och pedagoger tillsammans fångar upp det som händer i stunden. Kristine Hultberg Ingridz, Malmö universitet, har studerat hur dessa undervisningsögonblick formas.

– Jag ville bidra med kunskap om vad som kan hindra eller möjliggöra spontan undervisning, säger hon.

Hon betonar att undervisning i förskolan påverkas av både barnens initiativ och det material eller innehåll som fångar deras intresse. För att beskriva detta menar hon att förskolan behöver ett eget undervisningsspråk.
– Verksamma i förskola behöver ett aktionsspråk som utgår från förskolans premisser.

Hon lyfter också betydelsen av att uppmärksamma barns kroppsliga uttryck, som kan ge viktiga ledtrådar till hur undervisningen kan gå vidare.

Hur pedagoger lär – och lär om

En annan fråga i forskarskolan har varit hur arbetslag lär sig mer om lek och undervisning. Emelie Chauvet, IPKL, Institutionen för pedagogik, kommunikation och ��ä�����Ի�� vid Göteborgs universitet, har studerat hur pedagoger lär genom att använda forskningslitteratur och filmer av sig själva i undervisningssituationer.

Hennes forskning visar att mycket ��ä�����Ի�� sker när pedagoger tillsammans tittar på korta filmer från sina egna aktiviteter och använder dem i samtal om undervisning.
– Det kan räcka att titta på korta filmsekvenser och prata om dem för att utveckla hur man kan delta i barns lek på ett sätt som främjar ��ä�����Ի��, säger Emelie Chauvet.
Hon framhåller också att texter om teorier blir mer användbara om de tas med in i workshops och samtal och inte bara läses innan.

Ett kunskapsfält som fortsätter växa

Trots att projekten haft olika inriktningar återkommer samma insikt: undervisning i förskolan utvecklas när pedagoger får begrepp, redskap och exempel som hjälper dem att förstå hur lek och undervisning samspelar.

– Det står klart att forskarskolorna har haft en mycket positiv inverkan på kvaliteten i förskollärarutbildningen och i förlängningen även på den svenska förskolan, säger Malin Nilsen.

Text: Ragnhild Larsson