Glykaner är en sorts kolhydrater som ofta beskrivs som ”biologins mörka materia”, eftersom de är mycket mångsidiga, dynamiska och ändå fortfarande är dåligt utforskade. De spelar stor roll; från valet av vilken spermie som får smälta samman med äggcellen, till hur aktivt vårt immunsystem är, och hur stor sannolikheten är att vi blir sjuka.
Glykaner som biomarkörer
Daniel Bojar har upptäckt att glykanernas struktur förändras vid sjukdom och hans forskning har siktat in sig på att kunna identifiera sjukdomar genom att använda glykanerna som biomarkörer. I en framtid skulle det kunna räcka med lite saliv för att hitta cancer hos en människa. Fram tills nyligen ansågs glykaner endast förekomma på olika ytor i kroppen; som en sockrig skog på cellytor eller på proteiner i vårt blod.
Men Daniel Bojars forskargrupp kunde inte riktigt finna ro i det antagandet. Nyfikenheten tog över till slut, och nu har gruppen svarat för ett genombrott i forskningen på de komplexa sockerarterna.
Kräver omprövning
– Vi såg många motsägelsefulla tecken i forskningslitteraturen som pekade mot att det borde finnas glykaner även i cellkärnan. Vi undersökte saken, lite vid sidan om, utan att lägga några större resurser på det. Ju mer vi testade, desto mer övertygade blev vi att det var så, säger Daniel Bojar.
Fynden bryter helt med den nuvarande lärobokskunskapen och kräver en omprövning för hur dessa sockermolekyler bildas, transporteras och används av våra celler. Daniel Bojar ser också tecken på att dessa cellkärn-glykaner förändras vid sjukdomar som cancer, och vill därför ta reda på om detta kan vara terapeutiskt relevant. Därför lämnade Daniel Bojar in en ansökan till ERC för att kunna kartlägga kärnglykaner som en ny klass av molekyler. Han hoppas kunna avslöja hur dessa nya sockerarter bildas och transporteras in i kärnan, samt även förstå vilken roll de spelar för hälsa och sjukdom.
Kräver stora resurser
Och nu är det klart; Daniel Bojar beviljas 1,5 miljoner euro, cirka 16,7 miljoner kronor, över fem år från Europeiska forskningsrådet, ERC. Göteborgs universitet bidrar i sin tur med 3,75 miljoner kronor till det nya forskningsprojektet.
– Att få ett ERC Starting Grant för detta projekt är fantastiskt. Utan det hade projektet inte varit möjligt, eftersom det krävs stora resurser för att utveckla detta nya delområde inom nukleär glykobiologi, säger Daniel Bojar.
Daniel Bojar kommer kunna utöka sitt team och bygga upp en större forskargrupp. Han uppskattar att anslaget räcker till två postdocs-tjänster och två doktorandtjänster. Han menar att ERC spelar en viktig roll eftersom det annars kan vara svårt att få finansiering till ett forskningsprojekt som ifrågasätter befintliga läror om glykanernas roll och funktion i våra kroppar.
Utvecklar AI-modeller
Kartläggningen kommer att ske genom masspektrometri på glykanerna i cellkärnan. Analysen av datan sker med de AI-modeller som Daniel Bojars forskargrupp utvecklat för att kunna hantera de stora datamängderna på kort tid. Det kommer även utvecklas nya metoder för att ge sig in i det här ännu okända området av cellens uppbyggnad.
– Detta anslag är också ett viktigt steg för mig i min strävan att etablera mig i forskarsamhället, det kan vara skrämmande att ”gå mot strömmen” som nybliven forskare, säger Daniel Bojar.
Framtidens forskningsledare
Inte nog med anslaget från ERC, Daniel Bojar kommer ha ännu mer resurser för att utveckla sin forskning. I juni blev han också en av 16 forskare i Sverige som utsågs till Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning. Forskarna får ett bidrag på 15 miljoner kronor vardera under en femårsperiod och får också genomgå en gedigen ledarskapsutbildning. Daniel var den enda från Göteborgs universitet som förärades detta anslag, i denna utlysning. Han får även ytterligare 3,75 miljoner kronor i stöd från universitetet.
– Pengarna innebär att jag kan anställa ytterligare två doktorander och två postdocs till min grupp. Målet är att bygga en riktig solid bas för AI-driven forskning inom glykobiologi, som kan leda till förbättrad diagnostik och metoder för att kunna hitta glykaner i bröstmjölk som är kopplade till immunförsvaret, säger Daniel Bojar.
Han ser också fram emot att lära känna de andra 15 forskarna som också ska få genomgå ledarskapsutbildningen.
– Det blir ett nytt nätverk och stöd som jag värdesätter.
Kontakt: Daniel Bojar, universitetslektor i bioinformatik på Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, telefon: 072-209 98 22, e-post: daniel.bojar@gu.se
