"Barnet ska få vara barn" – så lever Rousseau kvar i svensk pedagogik och litteratur
Om 1700-talsfilosofen Jean-Jacques Rousseau aldrig hade levt, hade den svenska skolan då sett ut som den gör idag? Och skulle Astrid Lindgren ha skrivit sina Pippiböcker? Frågar du Marianne Molander Beyer blir svaret: Knappast!
– Av alla upplysningsfilosofer är det framför allt Rousseau som än idag har ett starkt inflytande i Sverige.
Marianne Molander Beyer är docent i franska och lektor i språkdidaktik vid Göteborgs universitet. Hon har i många år undersökt svensk-franska relationer på 1700- och 1800-talen. I sin nya bok Tillbaka till Rousseau – En uppfostringsfilosofi och dess avtryck i svensk litteratur och pedagogik följer hon spåren av den franske filosofens idéer om litteratur, politik och pedagogik fram till vår tid.
Att låta barnet pröva själv
Rousseaus banbrytande verk Émile eller om uppfostran (1762) gjorde upp med den då förhärskande synen på barnet som en liten vuxen som tidigt skulle undervisas i sina plikter och skyldigheter. Bokens bärande idé var att barn skulle få utvecklas i frihet, i egen takt, pröva själva och lära av sina erfarenheter – även när de är dyrköpta.
– I ett avsnitt tar Émiles pedagog med honom ut i skogen och ser till att han går vilse. Det blir mörkt och kallt, pojken är hungrig och gråter. Men pedagogen håller sig på avstånd. Till slut börjar Émile tänka på solen och listar ut åt vilket håll han ska gå. Rousseau skriver att om barnet i stället hade fått inhämta dessa kunskaper i en bok eller under en lektion, hade det gått miste om livslånga lärdomar.
Rousseaus idéer nådde Sverige främst genom diplomatiska kontakter vid Gustaf III:s hov. Den svenska kungen inspirerades starkt av den fria synen på barnuppfostran och tillämpade den på sin egen son. Idéerna spreds senare vidare genom 1800-talets olika författarskap och av pedagogiska förgrundsgestalter som Ellen Key. På 1900-talet fick de nytt liv i barnlitteraturen, där Astrid Lindgren blev en av de tydligaste arvtagarna.
– Hela Pippis filosofi är Rousseaus: tron på det goda hos barnet och att barnet ska få vara barn – fritt, lyckligt och nyfiket. Liksom Rousseau understryker Astrid Lindgren att barndomen har ett värde i sig, säger Marianne Molander Beyer.
Rousseau tar plats i svensk skola
Rousseaus inflytande är påtagligt i exempelvis Maria Montessoris pedagogik, liksom hos Dewey och Piaget och har också synts i skolans styrdokument, särskilt i läroplanerna från 1994 (Lpo 94 och Lpf 94), där individanpassning och elevinflytande betonas tydligt.
– Nittiotalets läroplaner präglades starkt av Rousseaus syn på barnet. Undervisningen skulle anpassas till varje elevs intressen och behov. Det står uttryckligen att eleven ska få vara med och påverka innehåll, något som nu diskuteras livligt. I praktiken är Rousseaus pedagogik svår att genomföra i dagens skolsystem, säger Molander Beyer.
Hon menar också att delar av 1990-talets skolpolitik gick längre än vad vare sig Rousseau eller hans pedagogiska efterföljare tänkt sig.
– Både Piaget och Dewey skriver uttryckligen att de var rädda för att deras idéer skulle misstolkas och förvanskas, så att lärarens roll blev mindre framträdande. Tyvärr fick de rätt! På nittiotalet förespråkade många att elever i alltför hög grad skulle sättas att lösa problem och inhämta kunskap på egen hand. Det var, enligt mig, en missuppfattning. Avsikten var inte att lärarens roll skulle förminskas och lektioner vara lärarlösa. Kraven blir tvärtom än större på en lärare för att realisera en individanpassad undervisning.
Ett mångfacetterat arv
Roussaus samlade verk och levnadsberättelse rymmer idéer av vitt skilda slag, ofta motsägelsefulla. De öppnar ständigt för olika tolkningar. Med slagorden frihet, jämlikhet, broderskap banade han väg för den franska revolutionen, samtidigt som han höll fast vid en könsbunden och underordnad roll för flickor och kvinnor.
– Rousseau är full av paradoxer. Man kan lätt hitta något hos honom som bekräftar ens ståndpunkt. Därför känns han allmänmänsklig och levande.
Spännvidden i Rousseaus författarskap är, enligt Molander Beyer, en av förklaringarna till att han haft ett så brett och långvarigt genomslag i politiken, litteraturen och pedagogiken.
Med boken hoppas hon kunna stimulera den pågående bildningsdebatten och bidra till en ökad förståelse för hur idéer om barnuppfostran har formats och förändrats över tid – och hur arvet från en 1700-talsfilosof fortfarande lever i både klassrum och kultur.
– Jag hoppas att boken ska komma till nytta och upptäckas av blivande lärare, och givetvis att forskare ska ha glädje av den. Men också föräldrar som funderar på synen på barnet, och personer som är intresserade av barnlitteratur.
Text: Kristina Modigh
Boken Tillbaka till Rousseau – En uppfostringsfilosofi och dess avtryck i svensk litteratur och pedagogik ges ut av Apell förlag i september 2025. .
