91̽��

Läs mer och se bilder:

– Det är givetvis väldigt kul och hedrande. För mig är det ett tecken på att man ser potentialen i de moderna immunterapiernas roll vid behandling av solida tumörer, säger Lars Karlsson, forskare på Sahlgrenska Center for Cancer Research (SCCR), institutionen för kliniska vetenskaper.

CAR-T-behandling går ut på att omprogrammera immunförsvarets T-celler (vita blodkroppar) så att de mer effektivt kan identifiera och bekämpa cancerceller. Behandlingen har länge använts mot olika former av blodcancer, men forskningen visar nu att tekniken också skulle kunna fungera mot solida tumörer inklusive hjärntumörer.

Två års heltidsforskning på Standford

Lars Karlsson blev färdig specialistläkare i barnmedicin vid Drottning Silvias barnsjukhus 2023. De senaste två åren har han varit tjänstledig från Barncancercentrum för att forska på heltid i USA. På Stanforduniversitetet har han ingått i en forskargrupp ledd av Michelle Monje, en framstående forskare inom cancerneurovetenskap som leder en klinisk studie om CAR-T-behandling för barn med cancerformen ponsgliom.

Ponsgliom är en ovanlig men aggressiv hjärntumör som sitter i hjärnstammen. Oftast drabbar den barn mellan fyra och elva år. Prognosen är dyster. Ingen överlever och strålning förlänger livet med bara några månader. I Sverige insjuknar mellan åtta och tio barn varje år.

Bild

En patient blev av med tumören

– Det är ett tragiskt förlopp. Det har länge saknats sätt att angripa detta, men nu finns det alltså studier med positivt resultat för vissa individer som svarar på behandlingen, säger Lars Karlsson.

För en av patienterna i studien, en amerikansk 20-åring som fick diagnosen fyra år tidigare, har tumören helt gått tillbaka av behandlingen.

– Att det verkar som att en patient har svarat på behandlingen och att tumören är helt borta är väldigt lovande, men de flesta får inte denna effekt. Nästa utmaning är att ta reda på varför vissa svarar och andra inte och vad vi kan göra för att förbättra behandlingen.

En bieffekt som forskningen visat är att det kan finnas ökad risk för blödning i tumören i samband med CAR-T-behandling. Lars Karlsson har riktat in sin del av forskningen på hur blodkärlen i tumören skulle kunna påverkas för att förebygga blödningar och eventuellt även förbättra effektiviteten av behandlingen.

– Det är fortfarande tidigt, men vi börjar förstå mekanismerna. Om fem år tror jag att vi kommit långt med detta.

”En modig forskare”

I Barncancerfondens motivering står att Lars Karlsson får priset för sitt mod att använda nya djärva angreppssätt.

Vad innebär det för dig att vara modig som forskare?
– Jag ser det inte så. Jag har nog alltid tänkt att det generellt sett är bra att våga ta lite risker. Det här är ju ett ganska nytt område att forska kring. På gott och ont känner man inte att man är en del av strömmen när man håller på med något som inte så många andra forskar på. Klart att man kanske sticker ut.

Efter två år i USA har familjen nu flyttat hem igen och Lars Karlsson ska fortsätta sin forskning på institutionen för kliniska vetenskaper på Göteborgs universitet tillsammans med Helena Carén och Jonas Nilsson parallellt med att arbeta som läkare på Barncancercentrum. Att inte släppa kontakten med det kliniska, att jobba med kollegor och patienter på avdelning och mottagning är viktigt för honom.

–Att jobba på barnsjukhuset ligger såklart nära hjärtat. Dels för att arbetet med barn som har cancer känns meningsfullt, dels för att det är ett universitetssjukhus där man kan bedriva forskning parallellt med det kliniska arbetet.

Forskar uppifrån och ner

Lars Karlsson betonar att det är viktigt att forska utifrån hur det ser ut i verkligheten.

– Jag upplever att forskare med biologisk bakgrund ofta utgår från ett protein. De arbetar nerifrån och upp. Kliniska forskare å andra sidan utgår ofta från patienten, uppifrån och ner. Båda perspektiven är viktiga, och jag tror att vi har mycket att vinna på att samarbeta för att få ett helhetsperspektiv.

Förutsättningarna att på Barncancercentrum vara i framkant och tillämpa de senaste rönen inom barnonkologi är goda, enligt Lars Karlsson och han berättar att man på kliniken har veckovisa möten med de andra barncancercentren i Sverige för att diskutera patienter och behandlingar. På barnsjukhuset finns också Sveriges enda ATMP centrum för barn, ett nätverk för att dela kunskap och främja klinisk forskning inom cell- och genterapi.

– Det finns även såväl nordiska som europeiska och andra internationella nätverk för att hålla sig uppdaterad på förändrade rutiner och nya behandlingar.

En ny era i cancerforskningen

Än så länge dröjer det alltså ett tag tills det eventuellt går att framgångsrikt behandla ponsgliom med CAR-T-behandling, men Lars Karlsson ser priset från Barncancerfonden som ett erkännande av att området är viktigt att satsa på.

– Det är ett pris för framtiden, skulle man kunna säga. Och det känns hoppfullt att det finns kompetens och vilja att bygga upp det här även här hemma, säger han och syftar bland annat på det arbete med moderna cellterapier som pågår vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets ATMP-centrum och nya nationella ATMP-satsningar som till exempel det nyupprättade CCRM Nordic, GoCo West.

– Det är en ny era vi kommer in i och det finns kompetens att forska på och utveckla nya cellterapier. Och det är positivt att många i min närhet kan göra detta så vi kan arbeta tillsammans.

Text: Sahlgrenska Universitetssjukhuset