Hat och hot mot företrädare för akademin
De senaste åren har ett antal fall av hat och hot, riktat mot forskare i Sverige, uppmärksammats i media och på lärosätena.
Hat och hot mot de som arbetar med, eller på andra sätt bidrar till det demokratiska samtalet är ett omfattande problem i vår samtid. Framväxten av sociala medier har ökat möjligheten att delta i och att interagera med andra i samhällsdebatten. Det innebär bland annat kortade kontaktvägar och ett öppnare offentligt samtal, med lägre trösklar för deltagande. Samtidigt har det lett till en ökad risk för att utsättas för hat och hot. Hot kommer dock inte bara utifrån. Under de senaste åren har en rad rapporter kommit om forskare och lärare inom högre utbildning som utsatts av kollegor och av studenter. Det är inte bara i samband med extern forskningskommunikation som riskmedvetande behöver finnas.
·¡²Ô°ìä³Ù²õ³Ù³Ü»å¾±±ð
Under 2021-2024 har Nationella sekretariatet för genusforskning kartlagt och analyserat förekomsten och konsekvenser av hat och hot, riktat mot de som arbetar inom högre utbildning. En enkätstudie genomfördes i samverkan med Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF).
Studien baseras på en enkät som skickades till medlemmar i SULF. Undersökningen har bland annat kartlagt hur stor andel av de tillfrågade som blivit utsatta, vad de utsätts för, vilka ämnen de representerar, vilka konsekvenser det har för de utsatta, samt vilket stöd de fått.
Syftet med studien har varit att förbättra det preventiva arbetet och stödet till dem som utsätts. Undersökningen är den första i sitt slag som rör forskare och universitetslärare i Sverige. Den har utvecklats i dialog med forskarsamhället, samt med aktörer som genomfört liknande undersökningar i angränsande yrkesgrupper.
Resultat
Undersökningen visade att 39 procent av de svarande någon gång erfarit någon form av hot eller trakasserier. 15 procent av de svarande hade upplevt detta någon gång under det föregående året. Den situation som de flesta associerade utsattheten med var undervisning eller handledning online. Den vanligast uppfattade förövaren var en student, och den näst vanligaste var en person verksam vid samma institution eller enhet. Konsekvenser av utsatthet och risk för utsatthet är omfattande, och består främst i att de tillfrågade avhåller sig från att engagera sig i ett visst ämne, tvekar inför beslut eller avhåller sig från att uttala sig i egenskap av forskare. Undersökningen visar också att många forskare och lärare inte vet vart de ska vända sig för stöd om de skulle bli utsatta.
Dialog och samverkan
Tillsammans med aktörer inom högskolesektorn och i dialog med aktörer från angränsande sektorer arbetar sekretariatet för att föra upp problemet med hat och hot på den högskole- och forskningspolitiska dagordningen. Vi har kontinuerlig dialog med berörda myndigheter och departement, deltar i konferenser och panelsamtal, samt arrangerar samtal och seminarier.
