91̽»¨

Prins Eugens Waldemarsudde är idag ensamt om att oavbrutet förvalta traditionen att i eget trädgÃ¥rdsmästeri och park Ã¥ret runt ta fram allt dekorativt ±¹Ã¤³æ³Ùmaterial till huset, idag museum. En väsentlig del av ±¹Ã¤³æ³Ùmaterialet bestÃ¥r av lök±¹Ã¤³æ³Ùer, inte minst eftersom dessa kan drivas till tidig blomning. Arbetet med lök±¹Ã¤³æ³Ùer pÃ¥ Waldemarsudde sker, beroende pÃ¥ Ã¥rstid, i kyl/±¹Ã¤³æ³Ùhus, bänkgÃ¥rd eller  park. Blommor frÃ¥n ±ôö°ì²¹°ùlevereras till slottet frÃ¥n december till maj.

Att driva ±ôö°ì²¹°ù i kyl förekommer hos ett fÃ¥tal storodlare i ±¹Ã¤³æ³Ùhus, men dÃ¥ i ett annat syfte och med en merindustriell inriktning. Inga andra anläggningar arbetar idag pÃ¥ samma sätt och i samma omfattning med bänkgÃ¥rd som Waldemarsudde. Detta sätt att ta fram ±¹Ã¤³æ³Ùmaterial är med andra ord unikt i dagens Sverige.

Levande hantverk

Att driva upp snittblommor på detta sätt kräver omfattande kompetens och erfarenhet, och traditionsbärarna tillhör en generation som snart kommer att gå i pension. Risken är att trädgårdsmästare som utbildats senare inte har de förkunskaper som behövs för att kunna förvalta och bevara hantverket i sin helhet. Processen, som är komplex och krävande hotas också av krav på effektivisering. En del av arbetet på Waldemarsudde har redan moderniserats, men fortfarande finns det kunskap om och minnen av hur man gjorde tidigare. Det är ett levande hantverk som måste dokumenteras snarast.

Gästhantverkarprojektets syfte är att dokumentera det det ännu levande hantverket att ta fram floristmaterial av ±ôö°ì²¹°ù pÃ¥ Waldemarsudde. I centrum för undersökningen stÃ¥r Marina Rydberg, chefsträdgÃ¥rdsmästare pÃ¥ Waldemarsudde, och andra som arbetar under hennes ledning. Projektet genomförs av Katarina Ottosson, trädgÃ¥rdsmästare och kulturvetare.

Dokumenterar alla moment

I ett första steg dokumenteras arbetet som det ser ut i dag, med uppmärksamhet pÃ¥ vilka ändringar som kan ha skett och som man är medveten om. Därefter sätts arbetet in i ett bredare sammanhang med hjälp av andra källor. Vilka andra traditionsbärare finns? Hur sÃ¥g deras arbete med lök±¹Ã¤³æ³Ùer ut? Finns det likheter och skillnader mot dagens arbete pÃ¥ Waldemarsudde? Katarina Ottosson kommer att använda sig av flera dokumentationsmetoder: bild, film och text. Som helhet ska projektet beskriva arbetets alla moment och ge svar pÃ¥ de frÃ¥gor som aktualiseras för den som vill lära sig hantverket. Vad görs ²Ôä°ù? Hur görs det och varför? Projektet kommer att pÃ¥gÃ¥ under 2021 och resultera i en rapport.

 Arbetet med ±¹Ã¤³æ³Ùmaterialets produktion har tidigare beskrivits av Marina Rydberg i boken °Õ°ùä»å²µÃ¥°ù»åen vid Prins Eugens Waldemarsudde (2014). Boken riktar sig till allmänheten och innehÃ¥ller mÃ¥nga beskrivningar, men har inte som syfte att dokumentera hela odlingsprocessen i detalj.