Styliana Vasileiadou: Tidiga faktorer som kan påverka risken för allergisk rinit
Forskningen i Styliana Vasileiadous avhandling handlar om allergisk rinit hos barn och unga vuxna. Hon har undersökt hur vanligt det är, vilka faktorer som ökar eller minskar risken att utveckla sjukdomen, och hur det förändras över tid.
STYLIANA VASILEIADOU
Disputation: 5 juni 2025 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling:
ij¾²Ô±ð²õ´Ç³¾°ùÃ¥»å±ð:&²Ô²ú²õ±è;Pediatrik
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Allergisk rinit är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och vuxna. Sjukdomen orsakas av inflammation i nässlemhinnan på grund av allergier och symtomen inkluderar rinnsnuva, nästäppa, klåda och nysningar.
I Sverige har cirka 5–6 procent av alla 4-åringar allergisk rinit. Förekomsten ökar med åldern och upp till en tredjedel av tonåringarna är drabbade. Allergisk rinit är ofta underdiagnostiserad och underbehandlad, med betydande påverkan på både individens livskvalitet och på samhället.
– Data i avhandlingen kommer från stora studier baserade på frågeformulär och i några av dem ingår även allergitest samt data från nationella sjukvårdsregister. Målet är att identifiera tidiga riskfaktorer för allergisk rinit – till exempel faktorer relaterade till miljö, livsstil eller andra hälsotillstånd. Det vill säga faktorer som går att påverka, så att vi i framtiden kan förebygga att fler drabbas, säger Styliana Vasileiadou, barnläkare och barnallergolog på Allergimottagningen Barn på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Uppväxt på bondgård och att ofta äta fisk under första levnadsåret - kan minska risken för allergisk rinit
– Vi såg att ungefär var femte 12-åring hade allergisk rinit. Risken var högre om barnet hade någon förälder med anamnes på allergisk rinit, var en pojke, eller hade haft matallergi eller eksem under sitt första levnadsår. Däremot verkade det skydda om barnet växte upp på en bondgård och ofta åt fisk under det första levnadsåret.
Bland unga vuxna (åldrarna 16–25 år) låg antalet som hade allergisk rinit på ungefär samma nivå mellan åren 2008 och 2016. Att själv ha astma eller ha allergi/astma i familjen var de viktigaste riskfaktorerna båda åren. Däremot uppväxt på bondgård visade sig minska risken för allergisk rinit även bland unga vuxna.
Figur 8 från avhandlingen: Den visar att risken för allergisk rinit vid 12 års ålder var lägst bland barn som hade bott på en bondgård vid 4 års ålder och som inte hade föräldraanamnes på allergisk rinit, enligt en multivariat analys (en statistisk metod).
Att vara sensibiliserad gör det lättare att få allergisk rinit och svårare att bli av med den
En tredjedel av barnen utvecklade allergisk rinit mellan 8 och 19 års ålder. Barn som var sensibiliserade* hade större risk att få allergisk rinit, och mindre chans att tillfriskna.
– De här resultaten kan användas för att bättre förstå hur allergisk rinit utvecklas, vilka barn löper risk att få allergisk rinit, och vad vi kan göra för att förebygga det, till exempel genom att förstå mer om varför livet på en bondgård verkar skydda mot allergi eller främja hälsosamma kostvanor tidigt i livet.
Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet?
– En av de bästa delarna har varit att få samarbeta och utbyta idéer med kunniga kollegor – det har verkligen gett extra energi under projektets gång. En utmaning har varit att hantera all insamlade data och försöka hitta det bästa sättet att presentera resultaten på ett tydligt och begripligt sätt. Men överlag har det varit en väldigt trevlig resa att vara doktorand.
Text: Susanne Lj Westergren
*Sensibilisering: är den processen där kroppen utvecklar en (över)känslighet mot ett ämne genom att bilda antikroppar, vilket kan leda till allergi. Allergi innebär att nästa gång personen kommer i kontakt med ämnet frisätts histamin vilket utlöser typiska allergisymtom. Vissa personer som är sensibiliserade mot ett visst ämne utvecklar dock aldrig någon allergi.
°Ã¤±ô±ô²¹²Ô: