91̽»¨

Bakgrund och mål

Projektet SATSA tar sin utgÃ¥ngspunkt i en bred forskningsbas som hävdar att tidiga insatser är betydelsefulla för att ge alla elever grundläggande kunskaper att utveckla framgÃ¥ngsrika aritmetikfärdigheter. I projektet riktas uppmärksamheten mot kvaliteten i undervisning i förskoleklass (6-Ã¥ringar) med avseende pÃ¥ hur tal, antal och räknestrategier behandlas som innehÃ¥ll för ±ôä°ù²¹²Ô»å±ð, särskilt hur en begreppslig förstÃ¥else grundläggs i den undervisning som erbjuds eleverna. Det är angeläget att finna karakteristiska drag hos undervisning som resulterar i kunskaper och färdigheter som är utvecklingsbara och hÃ¥llbara pÃ¥ längre sikt. Forskning pÃ¥ interventioner där en strukturell ansats i matematikundervisningen har implementerats visar positiva resultat vad gäller elevers begreppsliga förstÃ¥else att hantera tal som del-helhetsrelationer.

Det centrala begreppet i forskningen är undervisning. Vårt kunskapsbidrag till forskningsfältet och pågående debatt inom utbildning är därmed fördjupade insikter om hur tal och räknefärdigheter görs möjliga att lära genom en teoretiskt driven och empiriskt grundad undervisning.

Syfte

Syftet med detta projekt är att närmare studera hur undervisning med en sÃ¥dan ansats iscensätts för att kunna karakterisera och konceptualisera vad det är som gör ±ôä°ù²¹²Ô»å±ðutfallen av matematikundervisning om tal och aritmetik för 6-Ã¥rigar hÃ¥llbara och utvecklingsbara. De specifika forskningsfrÃ¥gorna är:

RQ1: Vilken grund för fortsatt aritmetik±ôä°ù²¹²Ô»å±ð erbjuds elever i förskoleklassens matematikundervisning?

RQ2: I vilken utsträckning kan undervisning med en strukturell ansats bidra till att elever utvecklar en hållbar taluppfattning och framgångsrika räknefärdigheter?

RQ3: Vilka kritiska särdrag kan urskiljas i undervisning med en strukturell ansats som leder till framgångsrik utveckling av räknefärdigheter?

Metoder

Projektet utgörs av en kartläggning av matematikundervisningen i 100 svenska förskoleklasser, samt en intervention i vilken vi implementerar en strukturell ansats och följer ett urval av klassers (n=30) undervisning (samt jämförelsegrupp, n=15) och elevernas kunskapsutveckling under ett läsÃ¥r med uppföljning efter ett Ã¥r. Interventionen bestÃ¥r av tvÃ¥ program som i tidigare forskning visat sig framgÃ¥ngsrika (PASMAP, under ledning av Joanne Mulligan, och FASETT, under ledning av Camilla µþÂáö°ù°ì±ô³Ü²Ô»å). BÃ¥da programmen har en strukturell ansats men principerna för hur struktur i aritmetiken görs synliga för eleverna skiljer sig Ã¥t. Interventionen bygger pÃ¥ aktiviteter och uppgifter utvecklade i tidigare forskningsprojekt som genomförs och vidareutvecklas under 8 mÃ¥nader i en kollaborativ och iterativ process av nära samarbete mellan forskare och lärare. PÃ¥ detta sätt har vi möjlighet att undersöka inte bara vilket ±ôä°ù²¹²Ô»å±ðutfall undervisningen har utan främst vilka framgÃ¥ngsfaktorerna är. Resultaten kommer att ha betydelse för de teoretiska kunskaperna om aritmetikfärdigheters utveckling och särskilt för undervisningspraktikens utveckling i de tidiga skolÃ¥ren.

Projektmedlemmar

Camilla µþÂáö°ù°ì±ô³Ü²Ô»å, projektledare, Göteborgs universitet

Maria Alkhede, Göteborgs universitet

Anna-Lena Ekdahl, Jönköping University

Jessica Elofsson, Linköpings universitet

Angelika Kullberg, Göteborgs universitet

Ulla Runesson Kempe, Jönköping university

Publikationer

2024:

µþÂáö°ù°ì±ô³Ü²Ô»å, C., Elofsson, J., Kullberg, A., Ekdahl, A-L., Runesson Kempe, U., & Alkhede, M. (2024). Preschool class students’ discernment of number structure in a spatial pattern. In Häggström, J., Kilhamn, C., Mattsson, L., Palmér, H., Perez, M., Pettersson. K., Röj-Lindberg, A.-S. & Teledahl, A. (Eds.), Mediating mathematics. Proceedings of MADIF14 (pp. 85–96). SMDF.

Elofsson, J., Runesson Kempe, U., Ekdahl, A-L., & µþÂáö°ù°ì±ô³Ü²Ô»å, C. (2024). Kartläggning av förskoleklassens matematik-undervisning om tal – kvalitativa skillnader och ±ôä°ù²¹²Ô»å±ðmöjligheter. Forskul, 12(1), 47–68.

µþÂáö°ù°ì±ô³Ü²Ô»å, C., Elofsson, J., Kullberg, A., Ekdahl, A-L., Runesson Kempe, U., & Alkhede, M. (2024). Förskoleklasselevers användning av talstrukturer. Forskul, 12(2), 31–45.