91̽��

Längre beskrivning

Projektet har ambitionen att bidra till att patientens rätt och ställning stärks i enlighet med patientlagen m.m. Arbetet utgår i detta avseende från två samspelande hypoteser:
-    Personcentrerad hälso- och sjukvård möjliggörs genom implementeringen av patientlagen.
-    Implementeringen av ”patientens rätt” enligt patientlagen (m.fl. lagar) förutsätter att man inom hälso- och sjukvården verkar för att hälso- och sjukvården ska vara personcentrerad.

Den mer normativa delen av projektet fokuserar på styrningen av hälso- och sjukvårdens kvalitet och hur personcentrerad vård kan möjliggöras inom ramen för denna.

Projektet tar sin utgångspunkt i den kartläggning som gjorts i boken Hälso- och sjukvård som norm som publicerades i maj 2025. Med boken som plattform framarbetas nu ett antal verktygsprojekt med syfte att implementera bokens perspektiv i konkreta utvecklingsprocesser.  

Syfte: bidra till ”möjliggörandet” av ett personcentrerat hälso- och sjukvårdssystem

Forskningsprojektet syftar till att bidra till ”möjliggörandet” av ett personcentrerat hälso- och sjukvårdssystem. Huvuduppgiften i projektet är att utvärdera hälso- och sjukvården som ett rättsligt systembygge. Vi är särskilt intresserade av hur normerna om personcentrering och även jämlik vård kan förstås som två grundbultar i hälso- och sjukvården som systembygge. Fokus är följaktligen på patientens behov, ställning och ”rätt” i en systemkontext. Vi tar utgångspunkt i en analys av patientens rättsliga ställning och kompetens såsom den kommer till uttryck i patientlagen och andra rättskällor, för att därefter utvärdera hur denna ställning och kompetens realiseras i hälso- och sjukvården som rättsliga handlingssystem. 

När vi analyserar hälso- och sjukvården som handlingssystem förhåller vi oss till handlingssystemens centrala roller: 
•    Patientrollen – vad är patientens ställning/kompetens och vilka anspråk kan patienten uppställa i förhållande till hälso- och sjukvården?
•    Vårdprofessionens roller – vilket ansvar och vilka skyldigheter följer av rollen som läkare, sjuksköterskor m.fl. och vad innebär det att tillhanda en professionell arbetsinsats som tillgodoser patientens behov?
•    Rollen som vårdgivare – vilket ansvar och vilka skyldigheter följer av rollen som verksamhetsansvarig och vad innebär det att tillhandahålla/utveckla en verksamhet tillgodoser patientens behov och är personcentrerad?
•    Rollen som huvudman för hälso- och sjukvården – vilket ansvar och vilka skyldigheter följer av rollen som regional huvudman och vad innebär det att som företrädare för regionen möjliggöra och organisera hälso- och sjukvård som tillgodoser patientens behov och är personcentrerad?

Hälso- och sjukvård som norm

En central forskningsbas i projektet är boken Hälso- och sjukvård som norm. Boken publicerades i maj 2025 och sammanställer den kartläggning av den rättsliga styrningen av hälso- och sjukvårdsystemet som har bedrivits inom ramen för projektet. Hälso- och sjukvård som norm beskriver den rättsliga styrningen av hälso- och sjukvården som ordning och system - med utgångspunkt i patientens rättigheter. Boken tar ett unikt och omfattande helhetsgrepp kring hälso- och sjukvårdsystemet och beskriver hur det styrs på fyra nivåer - från staten, till huvudmannen, vårdgivaren och slutligen professionen. Boken är också en unik kartläggning av patientens ställning och rättigheter i hälso- och sjukvården.

”Vi vill stärka patientens ställning i systemet och visa att implementeringen av patientlagen och utvecklingen av personcentrerad vård är två sammanvävda processer i hälso- och sjukvårdens omvandling.” förklarar Ulf Petrusson.

Centrala insikter

Boken beskriver ett antal centrala insikter som kommit ur arbete med projektet:
-    Personcentrerad hälso- och sjukvård möjliggörs genom implementeringen av patientlagen – och implementeringen av ”patientens rätt” enligt patientlagen förutsätter att man verkar för att hälso- och sjukvården ska vara personcentrerad.
-    Omställningen av hälso- och sjukvården i en digital era är beroende av att patientens ställning stärks.
-    Hälso- och sjukvårdens utveckling är beroende av omfattande koordinering och samverkan mellan staten, huvudmän, vårdgivare, professionerna och patientföreträdare. 
-    Det är viktigt att reformerna ”god och nära vård” och ”kunskapsstyrning” innefattar en explicit ambition att implementera patientlagen. 
-    Det är centralt att patientens delaktighet och personcentrerad vård är inkluderat i hälso- och sjukvårdens kvalitetsutveckling, såväl som kunskapsstyrning.
-    Implementeringen av patientens rätt enligt patientlagen förefaller kräva ett omtag från statens sida – där staten iscensätter ett mer omfattande åtgärdspaket.

”Genom den här boken får vi som verkar i hälso- och sjukvårdsystemet en unik kartläggning av juridikens betydelse för hälso- och sjukvårdens kvalitet och utveckling som länge har saknats.” säger Axel Wolf, föreståndare för GPCC.

Boken kan också vara av betydelse för patientföreträdare. Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer: ”Det är avgörande att patientlagen implementeras och att vården blir mer personcentrerad så att patientens ställning faktiskt stärks. Boken kan förhoppningsvis vara ett viktigt bidrag till det arbetet.” säger hon.

Implementeringsarbetet framåt

Med boken som forskningsbas bygger vi nu vidare på ett antal forsknings-, utbildnings- och utvecklingsprogram.

1.    ”Patientens rätt” och personcentrerad vård – ett program om att utveckla patienternas och de närståendes kompetens i partnerskap med hälso- och sjukvården
2.    Hälso- och sjukvårdens kvalitets- och kunskapsstyrning – ett program riktat till vårdgivare och huvudmän.
3.    Hälso- och sjukvårdsreform och samverkan – ett program riktat till hälso- och sjukvårdens huvudman och staten.
4.    Patientdelaktighet och patientorganisationernas roll – ett program om att utveckla hälso- och sjukvårdens kompetens i partnerskap med patienter och anhöriga.