KORFU 2025

Sidans innehåll

KORFU 2025

Forskningsprojekt

Pågående forskning

Projekttid

2025 - pågående

�ʰ��ä��

Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet

��å��

Samhälle & ekonomi

Ä��Ա�

Studier av offentlig ��ö��ٲԾ��Բ� Statsvetenskap

Kort beskrivning

Kommun- och regionfullmäktigeundersökningen (KORFU) är en enkätundersökning som riktar sig till samtliga folkvalda politiker i Sveriges kommuner och regioner. Undersökningen genomförs vid Göteborgs universitet och syftar till att fördjupa förståelsen för svenska demokratiska processer på lokal och regional nivå. Tidigare känd som Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen (KOLFU), har undersökningen genomförts tre gånger: 2008, 2012 och 2017.

Har du blivit inbjuden att svara på undersökningen?

Video (3:50)

KORFU 2025

Tidigare KORFU/KOLFU-undersökningar

Kommun- och regionfullmäktigeundersökningen (KORFU - tidigare KOLFU) riktat till kommunpolitiker har genomförts vid Göteborgs universitet – är en av de mest ambitösa kommunforskningsundersökningarna i Världen, i så måtto att den riktar sig till samtliga folkvalda på regional och lokal nivå i ett helt land, och dessutom genomförs upprepade gånger och gör det möjligt att studera förändringar över tid

KOLFU 2008 genomfördes av ett forskarteam med Mikael Gilljam som projektledare, tillsammans med David Karlsson och Anders Sundell, inom ramen för projektet Politiker tycker om demokrati, vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och finansierat
av Vetenskapsrådet. Resultaten från KOLFU 2008 presenterades i boken Politik på
hemmaplan. Tiotusen fullmäktigeledamöter tycker om politik och demokrati (Gilljam,
Karlsson & Sundell, 2010, SKL Kommentus).

KOLFU 2012 genomfördes återigen vid Statsvetenskapliga institutionen av Mikael Gilljam
(projektledare) och David Karlsson (projektsamordnare). Denna undersökning finansierades av flera forskningsprojekt och institutioner, däribland Förvaltningshögskolan, tidningen Dagens Samhälle samt MOD (styrkeområdet Multidisciplinär forskning om Opinion och Demokrati vid Göteborgs universitet). Resultaten sammanställdes i antologin Svenska politiker: om de folkvalda i riksdag, landsting och kommun (Karlsson & Gilljam, red., 2014, Santérus).

KOLFU 2017 genomfördes vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, där David
Karlsson nu hade övertagit rollen som projektledare. Undersökningen finansierades genom samarbete mellan flera projekt: Konkurrensdemokrati i Svenska kommuner (projektledare David Karlsson, Göteborgs universitet, finansierat av VR); Vem blir politiker (projektledare Torsten Persson, Stockholms universitet, finansierat av VR); Arbetsmiljöarbete och tillsyn i politikstyrda, könssegregerade organisationer (projektledare Vicki Johansson, Göteborgs universitet, finansierat av Arbetsmiljöverket); och Alkoholideologi (projektledare David Karlsson, Göteborgs universitet, finansierat av SRA). Resultaten från KOLFU 2017 presenterades bland annat i boken Folkets främsta företrädare (Karlsson, red., 2018, Göteborgs universitet) där fokus i övrigt låg på Riksdagsundersökningen.

KORFU 2025 – Undersökningens syfte

Om man vill förstå hur den svenska demokratin fungerar och förverkligas är ett utmärkt sätt att studera folkvalda politiker: vilka personligheter de har; hur de tänker och agerar; hur de tolkar sina roller; hur de ställer sig i ideologiska och sakpolitiska frågor; och hur de förhåller sig till varandra och till medborgarna. Genom undersökningar som KORFU skapar vi en bild av svenska politiker – vilka de är, vad de vill och hur de verkar. Genom jämförelser mellan folkvalda politiker på nationell, regional och lokal nivå, och mellan politiker i olika partier och med olika typer uppdrag, kan vi dra slutsatser om vilka faktorer som påverkar hur politiker tänker och arbetar. Genom att studera hur politikernas åsikter och villkor förändras över tid kan vi också lyfta fram utvecklingstrender och möjliga framtidsscenarier.

KORFUs vetenskapliga syften kan beskrivas på två nivåer. På en nivå bidrar enkätundersökningen med ett underlag för en mängd möjliga studier som forskare kopplade till projektet – och i framtiden även andra forskare – kan genomföra. KORFU bidrar ��ä�� med att ett datamaterial för demokratiforskare att bygga sin forskning på. Svenska forskare – och då i synnerhet vid Göteborgs universitet – har länge varit världsledande vad det gäller att samla in data om väljares och politikers preferenser och åsikter. Genom att samma eller liknande frågor ställs vid upprepade tidpunkter, och i olika undersökningar som KORFU, Riksdagsundersökningen, samt medborgarundersökningar från SOM-institutet och Valforskningsprogrammet, samlas vid Göteborgs universitet en unik möjlighet att studera hur politiska uppfattningar skiljer sig mellan olika samhällsgrupper över tid. Enkäten innehåller frågor om bland annat social representation (hur politikers egenskaper påverkar deras tolkning av sitt uppdrag och deras åsikter), partipolitiska skillnader inom och mellan partier, geografiska skillnader, skillnader över tid (jämfört med tidigare undersökningar), åsiktsöverensstämmelse (jämfört med medborgarundersökningar) samt politikerjämförelser (jämförelser med Riksdagsundersökningen och internationella politiska enkäter). Politikernas uppfattning om situationen i kommunen, såsom demokratiska praktiker, maktförhållanden,
förekomst av olika typer av styrning och managementpraktiker, syn på kommunens finansiella tillstånd, konfliktnivåer etc., kan också skapa underlag för komparativ kommunforskning för att analysera vilka kontextuella faktorer och egenskaper hos kommunerna som bidrar till att producera olika resultat. På en annan och mer konkret nivå kommer KORFU också att ge specifika bidrag till pågående forskningsprojekt genom att inkludera specifika frågor i formuläret.

Huvudtemat i år kommer att vara lokalisering av offentlig service, kopplat till projektet Lokaliseringsutmaningen som studerar hur svåra politiska beslut i lokaliseringsfrågor kan göras på ett demokratiskt legitimt sätt. Det kommer även finnas frågor om politikernas syn på cybersäkerhet, kopplat till ett projekt som utforskar kommunernas organisering av dessa frågor där den politiska dimensionen hittills har varit obeforskad. Vi ställer också frågor på temat jämställdhet, som kommer att analyseras inom ramen för ett projekt som fokuserar på
faktorer som formar politikers och medborgares ställningstaganden i dessa frågor.

Undersökningens resultat kommer att utgöra grund för vetenskapliga publikationer under lång tid. Resultat från KORFU kommer också, liksom för föregångaren KOLFU, återkommande presenteras för politiker och tjänstepersoner på kommunal, regional och statlig nivå samt för SKR.

Politik på hemmaplan - Svenska politiker - Folkets främsta företrdädare — Foto: David Karlsson

Publikationer

Huvudrapporter:

Politik på hemmaplan är en monografi (Mikael Gilljam, David Karlsson & Anders Sundell 2010) baserad på KOLFU 2008. Hela boken är e-publicerad .

Svenska politiker är en antologi (David Karlsson och Mikael Gilljam red. 2014) baserad på KOLFU 2012. Hela boken är e-publicerad .

Folkets främsta företrädare är en antologi (David Karlsson red. 2018) med rapportering från Riksdagsundersökningen 2014 där några kapitel gör jämförelser med resultat från KOLFU 2017). Hela boken är e-publicerad .

. (David Karlsson). Teknisk rapport.

Exempel på publikationer där data från KOLFU analyserats (långtifrån fullständig lista)

Bengtsson, M., & Karlsson, D. (2012). (Vol. 124). Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.

Bo’, E. D., Finan, F., Folke, O., Persson, T., & Rickne, J. (2022). Economic and Social Outsiders but Political Insiders: Sweden’s Populist Radical Right The Review of Economic Studies, 90(2), 675-706.

Bolin, N., Lidén, G., & Nyhlén, J. (2014). Do Anti‐immigration Parties Matter? The Case of the Sweden Democrats and Local Refugee Policy Scandinavian Political Studies, 37(3), 323-343.

Broms, R., Dahlström, C., & Fazekas, M. (2017). QOG. Göteborgs universitet.

Broms, R., Dahlström, C., & Fazekas, M. (2019). Political Competition and Public Procurement Outcomes Comparative Political Studies, 52(9), 1259-1292.

Cronert, A., Jacques, O., & Ferland, B. (2024). Minding the time gap: politicians’ perspectives on inter-temporal trade-offs in policy and politics Journal of European Public Policy, 31(11), 3914-3940.

Dahlström, C., Folke, O., & Rickne, J. (2014). Rekrytering av tjänstepersoner i den kommunala sektorn. I D. Karlsson & M. Gilljam (Red.), Svenska politiker. Santérus.

Dahlström, C., & Sundell, A. (2013) QoG Working Paper Series, 2013(14), 14.

de Fine Licht, J., Karlsson, D., & Skoog, L. (2024). Location of public services. Legitimacy, challenges and solutions in Sweden. Palgrave Macmillan.

Donatella, P., & Karlsson, D. (2024a). Local politicians’ perceptions of financial conditions–do they align with financial indicators? Local Government Studies, 50(1), 28-47.

Donatella, P., & Karlsson, D. (2024b). Why do politicians perceive the same financial conditions differently? Public Administration.

Erlingsson, G. Ó., Karlsson, D., Wide, J., & Öhrvall, R. (2022). SNS Demokratiråd.

Esaiasson, P., Gilljam, M., & Karlsson, D. (2013). . I S. Dahlberg, H. Oscarsson, & L. Wängnerud (Red.), Stepping Stones. Research on Political Representation, Voting Behvior, and Quality of Government. University 91̽��, Department of Political 91̽��.

Esaiasson, P., & Lindberg, S. I. (2014). Policybaserade och klientelistiska relation till väljarna. I D. Karlsson & M. Gilljam (Red.), Svenska politiker. Om de folkvalda i riksdag, landsting och kommun. Santérus förlag.

Folke, O., and J. Rickne. 2020. "All the Single Ladies: Job Promotions and the Durability of Marriage." American Economic Journal: Applied Economics, 12 (1): 260–87. DOI: 10.1257/app.20180435

Folke, O., Rickne, J., & Szulkin, J. Politicians’ Labor Market Experiences Across Party Families. The Journal of Politics, 0(0), 000-000.

Gilljam, M., Holm, B., Karlsson, D., Persson, M., & Sundell, A. (May 12-15 2011). How to Survey All 14 000 Swedish Local Political Representatives and Get 10 000 Responses AAPOR, Phoenix, Arizona.

Gilljam, M., & Karlsson, D. (2012). Tungan på vågen-partier i svenska kommuner. I J. Björkman & B. Fjaestad (Red.), Tungan på vågen. Vågmästare och balanspartier. Makdam förlag.

Gilljam, M., Persson, M., & Karlsson, D. (2012). Representatives' Attitudes Toward Citizen Protests in Sweden: The Impact of Ideology, Parliamentary Position, and Experiences Legislative Studies Quarterly, 37(2), 251-268.

Gustafsson, A., & Karlsson, D. (2010). Landstinget i Värmland, Region Värmland och Västra Götalandsregionen.

Håkansson, S. (2021). Do Women Pay a Higher Price for Power? Gender Bias in Political Violence in Sweden. The Journal of Politics, 83(2), 515-531.

Jagers, S., & Matti, S. (2014). Politikernas representation av medborgarnas miljöintresse. I D. Karlsson & M. Gilljam (Red.), Svenska politiker. Santérus.

Karlsson, D (2010) Landstingspolitikerna och den regionala demokratins framtid
i Lennart Nilsson (red) En region blir till. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Karlsson, D. (2013). Åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda i regionpolitiken. En region för alla.

Karlsson, D. (2013). Journal of Public Administration, 17(1), 7-28.

Karlsson, D. (2015). Local Autonomy or National Equality? A Conflict of Values and Interests for Political Leaders [Article]. Regional and Federal Studies, 25(1), 19-44.

Karlsson, D. (2017). Inter-level Trust in a Multilevel Political System [Article]. Scandinavian Political Studies, 40(3), 289-311.

Karlsson, D. (2018a). Finns det ett kommunparti i riksdagen? I D. Karlsson (Red.), Folkets främsta företrädare. Göteborgs universitet.

Karlsson, D. (2018d). Putting Party First: Swedish MPs and their Constituencies Representation, 54(1), 87-102.

Karlsson, D. (2018e). Upplevd makt i riksdag och kommun. I D. Karlsson (Red.), Folkets främsta företrädare. Göteborgs universitet.

Karlsson, D. (2022a). . I P. Öhberg, H. Oscarsson, & J. Ahlbom (Red.), Folkviljans förverkligare. Göteborgs universitet.

Karlsson, D. (2022b). . I B. P. Larsson (Red.), Självstyrelse - värd att värna? SKR.

Karlsson, D., & Gilljam, M. (2014). Politikerna och flernivåsystemet. I D. Karlsson & M. Gilljam (Red.), Svenska politiker. Om folkvalda i riksdag, landsting och kommun. Santérus.

Karlsson, D., & Gilljam, M. (2015). Låt fler forma framtiden! Forskarantologi. SOU 2015, 96.

Karlsson, D., Holmberg, S., & Weibull, L. (2019). . Göteborgs universitet.

Karlsson, D., & Skoog, L. (2014). Partipolitiska konflikter i svenska kommuner. I D. Karlsson & M. Gilljam (Red.), Svenska politiker. Om de folkvalda i riksdag, landsting och kommun. Santérus.

Karlsson, D., & Skoog, L. (2023). School of Public Administration Working Paper Series 36.

Karlsson, D., & Skoog, L. (2024). r Statsvetenskaplig tidskrift 126(5).

Karlsson, D., & Skoog, L. (2025). The Spatial Dimension of Political Dissent – Centre-Periphery Dynamics in Sweden Political Geography.

Kokkonen, A. (2014). Kommunpolitikerna och invandringen. I D. Karlsson & M. Gilljam (Red.), Svenska politiker. Santérus.

Kokkonen, A., & Karlsson, D. (2017). That's What Friends Are For: How Intergroup Friendships Promote Historically Disadvantaged Groups' Substantive Political Representation British Journal of Sociology, 68(4), 693–717

Naurin, E. (2014). Lokala politiker och vallöften. I D. Karlsson & M. Gilljam (Red.), Svenska politiker. Santérus.

Naurin, E. (2016), Do They Really Know? On Party Representatives’ Knowledge of the Extent to Which Their Parties Make Election Pledges. Scandinavian Political Studies, 39: 388-410.

Nilsson, J. (2018). What logics drive the choices of public decision-makers? Luleå tekniska universitet].

Nilsson, L. (2016). Medborgarna och politikerna tycker om regionfrågan SOM-undersökningen 2015 SOM-rapport nr 66, 105.

Skoog, L., & Karlsson, D. (2018). Causes of party conflicts in local politics. Politics, 38(2), 182-196.

Skoog, L., & Karlsson, D. (2022). Perceptions of polarization among political representatives Political Research Exchange, 4(1), 2124923.

Sundström, A., & McCright, A. M. (2014). , 23(6), 1082-1095.

Frågor om undersökningen?

Undersökningen administreras av det oberoende undersökningsföretaget (Indikator).

Om du är politiker och har blivit inbjuden att besvara undersökningen och har har frågor är du välkommen att kontakta Indikator via e-post: info@indikator.org eller telefon: 031-730 3103 eller 031-730 3119, vardagar 09.00-12.00

Projektledare

David Karlsson, professor i offentlig ��ö��ٲԾ��Բ� vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, är projektledare för KORFU 2025.

Projektet Lokaliseringsutmaningen

Flera forskningsprojekt ställer frågor i KORFU och bidrar till dess finansiering. Huvudfinansiär är projektet Lokaliseringsutmaningen – jämlik offentlig service och demokratisk styrning i hela Sverige finansierat av Formas. Projektledare är Louise Skoog.

Senast ändrad

27 mars 2025