Avslöjar frusna hemligheter om glaciärer och mikroplast
– Försök skala ett ägg i -25°C samtidigt som du har på dig termovantar. Så känns det ibland att forska här i islabbet. Det säger Mark Peternell, universitetslektor i strukturgeologi vid Göteborgs universitet och ansvarig för Is- och mikroplastlaboratoriet.
I is-och mikroplastlaboratoriet analyseras både mikroplastföroreningar i svenska vattendrag och kvalitén på sjöisar under klimatförändringar. Inbäddade i foliepaket ligger iskärnor och isklumpar från olika delar av världen uppradade i frysboxar. Mark Peternell öppnar en av frysarna och tar upp en iskärna från en av Europas största glaciärer, Vatnajökull på Island. Under glaciären finns flera vulkaner och spår av hundraårig vulkanisk aska är fastfruset i isklumpen.
– Det här provet används i ett projekt där vi undersöker hur glaciäris bildas av snö, överliggande tryck och tid. Vi vill ta reda på hur små partiklar, som aska eller mikroplast, påverkar den naturliga bildningen av glaciäris.
För en tid sedan innehöll frysen en konstgjord iskärna som transporterats ända från Australien till Mark Peternells islabb för analys.
– Det var ett av de ”coolaste” proverna hittills. Iskärnan krävde en specialbehållare som höll - 150°C under transporten. Men egentligen är det mest intressanta isprovet alltid det jag arbetar med för närvarande. Just nu är det en iskärna från en svensk sjö, säger han.
En påfrestande forskningsö
I kylrummet varierar temperaturen mellan -18°C till -25°C beroende på projekt. Bullret från två kraftfulla kylaggregat är öronbedövande och konstant. Tack vare aggregaten hålls luften kall och torr dygnet runt. Skyddskläder är ett måste för den som arbetar här: isolerade skor och byxor, en värmande mössa och rejäla termohandskar.
Det finns inga fönster i kylrummet och endast en dörr för in- och utgång.
– Det här är ingen trevlig plats för den som lider av klaustrofobi.
Stabil sjöis minskar
En studie som genomfördes nyligen i islabbet visade att den globala uppvärmningen gör svenska sjöisar svagare. En snabb minskning av stabil is gör att skridskoåkare idag inte är lika säkra ute på isarna. Mark Peternells rekommendation är att kontinuerligt övervaka iskvalitén på de svenska sjöarna. Allmänheten måste också hållas väl informerad om säkerhetsriskerna.
– Erfarna skridskoåkare vet oftast hur de ska bedöma isförhållandena. Jag är mer orolig för de som är oerfarna och spontant ger sig ut på isen en solig vinterdag utan att vara förberedda, säger han.
Smältande glaciärer och mikroplaster
I en annan studie analyserade forskarna hur mikroplaster transporteras i atmosfären till avlägsna öer. Vissa fiberformer, polyesterkompositioner, samt röda, blå och transparenta färger visade sig vara mer förekommande. Forskarna vet inte säkert än, men misstänker att tre faktorer spelar roll: det globala vindmönstret, plastmaterialets storlek och form samt tillgängligheten.
– Det är inte alla partikelgeometrier som färdas lika bra genom luften, förklarar Mark Peternell. Plast som används utomhus är också mer benägen att ta sig ut i atmosfären än plast som används inomhus. Vissa typer av plast produceras också mycket mer än andra.
För närvarande forskar han om hur och i vilka mängder mikroplaster ansamlas i sjö- och glaciäris.
– När glaciärer och inlandsisar fortsätter att smälta finns risken att stora mängder mikroplaster, som varit instängda där i årtionden, kommer att släppas ut i ön. Detta är något som vi kommer att fortsätta undersöka här i labbet.
För mer information om denna forskning, vänligen kontakta:
Mark Peternell, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, e-post: mark.peternell@gu.se
Text och bild: Jenny Meyer Daneback
