91̽»¨

Bild

– Skolan har inte lyckats med sitt kompensatoriska uppdrag. Den största anledningen till att barn misslyckas i skolan är fortfarande föräldrarnas utbildnings- och klassbakgrund. Vi lever i ett ojämlikt samhälle som blir alltmer ojämlikt, säger Nils ±á²¹³¾³¾²¹°ùé²Ô.

Från genusforskning till skolans värld
Nils ±á²¹³¾³¾²¹°ùé²Ôs forskningsresa började 2002 när han som magister i sociologi blev doktorand vid Institutionen för socialt arbete. Via ett projekt om ungdom, kön och sexualitet började han studera unga mäns livssituation i utsatta stadsdelar. Det fanns dÃ¥ fÃ¥ studier om hur killarna i dessa omrÃ¥den sÃ¥g pÃ¥ sig själva och formade sina identiteter, medan det fanns mer forskning om tjejers situation.

Med Ã¥ren har hans forskningsfokus skiftat alltmer mot skolfrÃ¥gor. 2012 fick han en lektorstjänst i pedagogik med inriktning mot ungdomsforskning vid utbildningsvetenskapliga fakulteten. 2020 blev han projektledare inom ett stort forskningsprogram finansierat av Stena-stiftelsen som undersöker ungas livsvillkor och ±ôä°ù²¹²Ô»å±ð i utsatta stadsdelar.

En annan bild av skolan
Forskningen visar en annan sida av skolorna i utsatta områden än den som ofta framträder i media. Eleverna beskriver sina skolor som platser med nära relationer till lärarna och stark gemenskap.

– När man pratar med eleverna beskriver de att andra ser pÃ¥ dem pÃ¥ ett väldigt negativt sätt. De fÃ¥r höra att de är dÃ¥liga elever, att deras skolor är värdelösa och att deras stadsdelar är hemska. Men elevernas egen bild är ofta en helt annan och kan förstÃ¥s som en form av motstÃ¥nd. Hur ska man förhÃ¥lla sig till en verklighetsbeskrivning när de som beskrivs inte känner igen sig i den, frÃ¥gar sig Nils ±á²¹³¾³¾²¹°ùé²Ô.

Hans forskning visar att skolan fyller en viktig social funktion. Utanförskapet skapar ett slags innanförskap där lärarna ofta har en mer omfattande roll än bara undervisning - de finns tillgängliga pÃ¥ mobiltelefonen och fungerar som viktiga vuxna kontakter för eleverna. Skolan blir en frizon i kontrast till den omvärld som finns utanför skolan med fattigdom, kriminalitet och trÃ¥ngboddhet. 

– Om man ser skolan som en plats där man ska fÃ¥ höga betyg där det handlar om prestation och att komma vidare till gymnasiet, sÃ¥ kan man ju se de här skolorna som sämre skolor i nÃ¥gon mening, men ser man pÃ¥ skolors kvalitet utifrÃ¥n en omsorgsfunktion med relationen elev - lärare och eleverna emellan, dÃ¥ beskriver ofta eleverna de här skolorna, som mycket bra skolor.

Höga ambitioner möter strukturella hinder
MÃ¥nga elever i dessa omrÃ¥den har höga ambitioner. De vill göra sina föräldrar stolta, särskilt i familjer som flytt till Sverige för barnens skull. Drömmar om att bli läkare, jurister eller framgÃ¥ngsrika företagare är vanliga. Samtidigt ser Nils ±á²¹³¾³¾²¹°ùé²Ô hur eleverna tenderar att individualisera sina misslyckanden.

– En viktig uppgift för skolan är att hjälpa eleverna förstÃ¥ att det finns strukturella anledningar till deras svÃ¥righeter. Om vi kunde minska tendensen att skuldbelägga sig själv, skulle det kunna stärka deras självförtroende.

Lärarnas avgörande betydelse
Lärarnas centrala roll blir tydlig i Nils ±á²¹³¾³¾²¹°ùé²Ôs forskning. Eleverna efterfrÃ¥gar engagerade lärare som brinner för sina ämnen och som vill att eleverna ska lyckas. Det ska finnas en professionell men varm relation mellan lärare och elever.

– När vi frÃ¥gar eleverna hur de ser pÃ¥ lärarna framhÃ¥ller de betydelsen av lärare som förstÃ¥r deras specifika utmaningar och som kämpar extra mycket för dem. Det relationella är oerhört centralt.

Som forskare hoppas ±á²¹³¾³¾²¹°ùé²Ô kunna bidra till en mer nyanserad bild av skolorna i utsatta omrÃ¥den och att hans forskning kan ge viktiga insikter för bÃ¥de lärare och beslutsfattare om hur man bäst stöttar dessa elever. 
– I slutändan handlar det om att skapa en mer jämlik skola i ett alltmer ojämlikt samhälle.

Text: Ragnhild Larsson