Forskningsresurser på BioEnv
I Natrium finns imponerande, gemensamma forskningsresurser i form av bland annat akvariesystem, fytotron och herbarium.
Djuravdelning
Djuravdelningen i Natrium är en av få i sitt slag i Sverige och används av forskargrupper både inom och utanför BioEnv. Där finns möjlighet att hålla flera arter av salt- och sötvattensfiskar såväl som groddjur, kräldjur och mus/råtta. Forskningen som är beroende av djuravdelningen, spänner över ett brett område och inkluderar terrestra, limniska och marina miljöer.
Anläggningen är på ca 600 kvm och innehåller bland annat:
- Fyra separata recirkulerande akvariesystem (två söt- och två saltvattensystem) om vardera ca 12 kubikmeter. Dessa är utrustande med modern utrustning för vattenrening med bland annat förfilter av vatten som kommer från anläggnings olika rum, UV-sterilisering, proteinskummare, olika typer av filter och termostaterad vattentemperaturkontroll. Alla fyra system har en automatisk, kontinuerlig övervakning av ett antal vattenkvalitetsvariabler.
- Ett antal olika rum för hållning och experiment kopplade till de fyra akvariesystemen.
- Ett antal termokonstantrum där man kan ställa in rumstemperaturen från +4°C till +30°C.
- En GMO-avdelning för zebrafiskhållning och experiment.
Information om försöksdjursverksamhet
Vad är en djuravdelning?
Definition: En djuravdelning är en forskningsmiljö där levande djur hålls under kontrollerade förhållanden.
Syfte: Används för att studera djurs biologi, beteende och fysiologi i både grundläggande och tillämpad forskning.
ԲԱå: Akvarier och specialanpassade system för fiskar och andra vattenlevande organismer, med noggrant reglerad vattenkvalitet och miljö.
Nytta: Gör det möjligt att förstå hur djur reagerar på förändringar i miljön, utveckla hållbara metoder för akvakultur och bidra till naturvårdsarbete.
Fytotron
I fytotronen som startades 2010 omfattar ca 25 större växtkamrar där man kan odla växter under mycket kontrollerade förhållanden, när det gäller till exempel temperatur (kan även ge minusgrader), fuktighet, dygnsrytm och ljusintensitet. Den används av flera forskargrupper inom spridda ämnen som aerobiologi, ekologi, ekofysiologi, systematisk botanik, marin ekologi, cellbiologi samt molekylärbiologi. De flesta är hemmahörande på Institutionen för biologi och miljövetenskap men fytotronen kan även användas av externa grupper eller företag.
Vad är en fytotron?
Definition: En fytotron är en anläggning med klimatkontrollerade kamrar för odling och experiment.
Syfte: Används för att studera hur växter reagerar på olika miljöfaktorer, som ljus, temperatur och koldioxid.
ԲԱå: Tillväxtkammare där forskare kan styra och variera klimatet mycket exakt.
Nytta: Gör det möjligt att förstå växters fysiologi, testa effekter av klimatförändringar och utveckla hållbara odlingsmetoder.
Herbarium GB
Här förvaras torkade växter, svampar, alger, etc för jämförande och evolutionära studier. Herbariet har anor från slutet av 1700-talet då de första samlingarna ingick i ett ”Naturalie Cabinett” som tillhörde Kungliga Vetenskaps och Vitterhets-Samhället i Göteborg. Sedan 2015 är herbariet en universitetsgemensam forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet.
Samlingarna omfattar ca 1,1 miljon torkade exemplar från världens alla hörn. Kärlväxtsamlingen är dominerande och omfattar cirka 750 000 exemplar, medan de övriga 350 000 exemplaren tillhör mossor, alger svampar, lavar och slemsvampar. Samlingarna speglar i stor utsträckning den forskning som bedrivs, eller har bedrivits, inom systematisk botanik vid Göteborgs universitet.
Vad är ett herbarium?
Definition: Ett herbarium är en samling av pressade, torkade och noggrant dokumenterade växter.
Syfte: Används för forskning, undervisning och för att bevara kunskap om växtarter över tid.
ԲԱå: Växtprover monterade på ark med information om art, insamlingsplats, datum och insamlare.
Nytta: Gör det möjligt att studera växters utbredning, jämföra arter och följa miljöförändringar historiskt.